Allt har sin tid, det finns en tid för allt som sker under himlen…en tid att älska och en tid att hata en tid för krig och en tid för fred… Jag insåg att allt som Gud gör består för evigt. Till det kan inget läggas, och från det kan inget dras. Så har Gud gjort för att man ska frukta honom. Det som är har redan varit. Det som kommer att hända har också hänt förut. Och Gud kräver räkenskap av det förflutna. [översatt från engelska]
Predikaren 3:1, 8, 14-15
Den här bilden är tagen från min balkong, med utblick över gatan mot det amerikanska konsulatet, som den 14 maj kommer att bli USA:s ambassad i Jerusalem. Detta är något vi har bett för under många, många år. Det är ett bönesvar vi jublar över. Jag undrar också över vilket kaos det kommer att medföra, inte bara till Jerusalem och Israel utan till hela världen. Och till mitt grannskap dessutom.
Bilden av USA:s konsulat/ambassad kommer att förändras, då de kommer att höja murarna på alla sidor till tre meter, samt bygga en flyktväg (ett krav för alla amerikanska ambassader). Ni kanske undrar varför man inte ser så mycket på bilden – det beror på att nästan alla byggnaderna ligger under jord.
Vi vet inte vad USA:s president Trump kommer att kräva av Israel i ”fredsplanen”, men han har gjort gott mot Israel och mot Jerusalem. Han sade att hans erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad enbart var en bekräftelse av det uppenbara, men de aggressiva motreaktionerna mot den verkligheten hos den stora majoriteten av nationer har betydelse. Och som vi ser i Predikaren 3:15 kommer Herren att kräva en redogörelse av vad som har skett.
Det är Herren som har utvalt Jerusalem: Sakarja 3:2 Men Herren sade till Satan: Herren ska straffa dig, Satan. Ja, Herren ska straffa dig, han som har utvalt Jerusalem. Är inte denne en brand ryckt ur elden?
President Trump valde den 14 maj som ambassadens öppningsdag som en födelsedagsgåva på 70-årsdagen till Israels folk och Satan är arg.
Det är inte ofta vi ser ett tolv minuter långt tal förändra världen, men jag tror att USA:s president Trumps korta uttalande över Jerusalem är både världsförändrande och världsomvälvande. FN röstade som gensvar, ”att alla beslut angående stadens status är ogiltiga och ska annulleras”. Den icke-bindande resolutionen godkändes av 128 stater, 35 stater avstod från att rösta och enbart nio röstade emot. Återigen har FN bevisat sig själva vara det som vår förste premiärminister kallade dem: ”Förenta Nollor” [”United Nothings”]. Dessa 128 nationer har ställt sig själv i direkt opposition till Guds Ord och syften. Vi vet att det kommer att bli konsekvenser. Nationerna i FN må verka mäktiga och viktiga, men i Herrens ögon är de som ingenting. Psaltaren 33:10-11 Herren gör hednafolkens planer om intet, han gäckar folkens tankar. Men Herrens plan består för evigt, hans hjärtas tankar från släkte till släkte.
De pågående våldsamma fredagsdemonstrationerna som började i Gaza den 30 mars, är en del av Hamas gensvar på president Trumps deklaration och hans 70-årspresent till Israel. De potentiellt mest explosiva datumen på vägen som leder mot Nakba-dagen är ”De palestinska fångarnas dag” den 17 april; den 19 april, som i år är Israels 70:e självständighetsdag enligt den hebreiska kalendern; den 14 maj, som är Israels 70:e självständighetsdag enligt den gregorianska kalendern, såväl som öppningsdagen för USA:s ambassad i Jerusalem, och sedan Nakba-dagen, dagen därpå. Det finns en risk att vi kommer att se demonstrationer och till och med upplopp världen över, den 14:e och 15:e maj.
Palestinierna firar Nakba-dagen (katastrofdagen) som dagen då Israel återföddes och 600 000 palestinier flydde ur Israel. Vad det palestinska ledarskapet vägrar att erkänna är att den stora majoriteten av de 600 000 flydde på uppmaning av de arabiska ledarna, som sade att de var i vägen för utplåningen av judarna, och när den var klar så skulle de kunna återvända till sina hem och då också ta över judarnas besittningar.
Vi ser den här vägran i att erkänna sanningen, även i nationernas rasande reaktion på att Israel försvarar sina gränser, vilket den 30:e mars resulterade i 20 palestinska upprorsmakares död – av vilka minst 11 har blivit identifierade som terrorister. Den 6:e april blev dödssiffran nio personer. Som förväntat är det arabnationer som är mest förargade. Vid det här laget kan vi också säga att den europeiska responsen är väntad. På många sätt begår Västeuropa självmord, inte bara genom tillströmningen av islamska immigranter, utan också genom att de avvisar sina kristna rötter och sin kristna kultur. Det är bisarrt att de mer ”fascistiska” östeuropeiska nationerna verkar ha en bättre insikt i vad som sker, än de ”upplysta” västeuropeiska medborgarna.
Hamas odlar historien om att folket i Gaza lider och det är Israels fel. Detta kunde inte vara längre ifrån sanningen. Utan tvivel lider folket i Gaza; de har elektricitet endast några timmar varje dag (all elektricitet levereras av Israel), de har dåligt dricksvatten och ett värdelöst eller icke-existerande avloppssystem, väldigt hög arbetslöshet (50 procent), fattigdom och hunger och brist på ordentliga bostäder. Vem bär skulden? Det är Hamas ledarskap, som har gjort sig själv rikt, precis som Palestinska myndighetens ledarskap har gjort under 25 år. Dessutom har majoriteten av den mängd byggmaterial (som kommer in i Gaza via Israel) som var avsett för att återuppbygga skadade och förstörda hem och till att bygga nya elanläggningar, har istället kanaliserats till byggnationen av tunnlar och raketer för att attackera Israel.
Det faktum att Hamas i fattigdomsdrabbade Gaza har uttalat, att de kommer att betala för alla dem som blir dödade eller skadade under dessa upplopp, verkar inte uppfattas hos västerländska, liberala sinnen som manipulation eller påtryckningar. För Hamas är döda Gazabor en fantastisk publicitet. I flera år har islamisterna sagt ”ni (Israel) älskar livet, vi älskar döden och därför kommer vi att vinna”.
Hamas mobiliserar sitt folk för att marschera mot stängslet vid den israeliska gränsen. Deras syfte är mångfacetterat: det är helt klart ett försök till att rasera stängslet och invadera och förgöra Israel, med krav på den så kallade ”rätten att återvända”. Det är också deras demoniska respons på president Trumps beslut att flytta USA:s ambassad till Jerusalem.
FN och EU kräver ”de oskyldiga palestiniernas rätt till att demonstrera”. Verkligheten är att de gör upplopp; många är beväpnade med vapen, brandbomber, explosiva medel och stenar, och de är medlemmar i de olika terrorgrupperna i Gaza. Det är också värt att nämna att ingen av barnen till någon ur Hamas ledarskap har sänts ut för att strida.
Hamas ledare Yahya Sinwar har sagt: ”Vi ska rycka upp (de israeliska) gränserna, vi ska plocka ut deras hjärtan, och vi ska be i Jerusalem.” Det låter fridfullt och icke-våldsamt, eller hur?
Reaktionerna från större delen av världen har varit att anklaga Israel för att försvara sig själv. USA är det anmärkningsvärda undantaget. Vilken nation skulle inte försvara sina gränser om man stod inför en invasion? Idag är det vissa europeiska nationer som inte gör det, men de är ett undantag, eller borde vi säga en avvikelse, i hur nationer försvarar sig själva.
Situationen i Gaza kan mycket lätt gå överstyr, och det är mycket möjligt att vi snart åter befinner oss i krig med Hamas.
Iran är en stor beskyddare och understödjare av Hamas, såväl som att de är en av de ledande makterna i Syrien och kraften bakom Hizbollah i Libanon. I norr, längs gränserna mot Libanon och Syrien är det tyst men spänt. Iran bygger permanenta militärbaser i Syrien. De fortsätter att beväpna Hizbollah, och en felberäkning på endera sida kan kasta oss ut i krig. Det skulle vara en stor nonchalans om Israel inte är förberett på att dessa tre fiender skulle kunna samordna sina angrepp. Ett krig på tre fronter (Gaza, Libanon, Syrien) skulle verkligen kunna sätta Israel på prov.
De andra dominerande spelarna i Syrien är Ryssland och Turkiet. Den islamska regimen i Turkiet är andligt förenade med det muslimska brödraskapet i Egypten, som är Hamas ursprung. Eftersom både Turkiet och Hamas är sunnimuslimer har de både en andlig och ekonomisk koppling. Turkiet är inte en vän till Israel, men just nu är de inte en lika potent fiende som Iran.
Ryssland är det oförutsägbara inflytandet i regionen. De är faktiskt den dominanta makten i Syrien, som har för avsikt att cementera Assads styre där, för sina egna syften. På samma gång har de något slags fungerande relation med Israel.
Ytterligare ett orosmoment för Israel är att president Trump har tillkännagivit att USA kommer att dra tillbaka sina trupper från Syrien så fort som möjligt, och det innebär att det kommer att lämna hela området i iraniernas, turkarnas och ryssarnas kontroll.
Be för:
-
Att Israel ska vara förberett på många olika händelsescenarion. Krig på flera olika fronter, lawfare (rättslig krigsföring) och kampen på arenan för publik diplomati. Vi ser inte fram emot ett krig, men vi vet att Israel ännu inte vunnit striden för sin överlevnad och att fler krig här är oundvikligt.
-
Allt har sin tid, det finns en tid för allt som sker under himlen…en tid att älska och en tid att hata en tid för krig och en tid för fred.
Predikaren 3:1, 8, 14-15 -
Vi inser att en av Satans strategier är att försöka att få saker att ske innan dess att Guds tid är inne. Vi ber för att världen och dess folk ska rätta in sig i Guds perfekta tidsschema och Hans utvalda tidpunkter.
-
Be för att ryssarna ska fördjupa sitt samarbete med Israel, på Irans och Turkiets bekostnad. Låt ryssarna inse att islamska Iran och islamska Turkiet, vilka båda gränsar till Ryssland, kommer att bli källor till islamskt stöd för Rysslands islamska terrorister.
-
Låt Putin minnas att hans seger över Tjetjeniens islamska terrorister förhöjde hans ställning hos det ryska folket.
-
När vi gör oss redo att skicka ut det här, rapporteras det att Israel igår kväll bombade en syrisk flygbas som har en stor iransk närvaro. Ämnet för bön ligger i att amerikanerna har avslöjat att det var Israel som gjorde det, och att de [USA] fick reda på det i förväg. Det är mycket osannolikt att den här ”informationsläckan” godkändes av Israel. Det skulle kunna leda till en spänd situation mellan Israel och USA när det gäller delning av underrättelseinformation. Be att amerikanerna verkligen hanterar det här korrekt, och att det inte sker något avbrott i samarbetet mellan USA och Israel.
-
Från ryskt håll har man mycket argt klagat över att man inte blev informerad överhuvudtaget. Detta skulle också kunna skapa en spricka i samarbetet mellan Ryssland och Israel. Be att det inte sker.
-
Be för att det sker en revolution inom Israels publika diplomati. (Alltså hur man presenterar Israels ställning i vad som sker, inför världens ögon.) Det fanns en tid då Israel var väldigt bra på detta, men under många årtionden nu har palestinierna överträffat Israel i varje aspekt inom den publika diplomatin.
-
Be för att Herren ska tala till sitt Folk och ge oss en större uppenbarelse och förståelse av tiderna vi lever i, vad vi ska förvänta oss och hur vi ska be.
Be mot:
-
Försök att föra Israel inför den Internationella brottmålsdomstolen för att ha försvarat sig själv mot terrorister (lawfare).
-
Vi befinner oss alltid andligen och ibland fysiskt i krigstillstånd.
-
Tack till er alla för att ni kämpar den goda kampen i bön,
-
Vet du inte, har du inte hört att Herren är en evig Gud, som har skapat jordens ändar? Han blir inte trött och utmattas inte, hans förstånd kan inte utforskas. Han ger den trötte kraft och ökar den maktlöses styrka. Ynglingar kan bli trötta och ge upp, unga män kan falla. Men de som hoppas på Herren får ny kraft, de lyfter med vingar som örnar. De skyndar i väg utan att mattas, de färdas framåt utan att bli trötta.
Jesaja 40:28-31 -
Herren välsigne dig och bevare dig. Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig. Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid.
4 Mos 6:24-26
Eliyahu Ben-Haim, Jerusalem, 9 april, 2018
Om ni ännu inte är mottagare av IFI:s Bönepunkter, så uppmanar jag er att bli det. Gå till IFI:s webbsida,www.ifi.org.il och anmäl er.