En undervisning från Watchmen from Jerusalem - Del 2 av 2

Chuck Cohen, Co-director, Intercessors for Israel

För att läsa del 1 – klicka här

Den här undervisningen i två delar utvecklades ur ett antal frågor som jag skrev ner när jag förberedde mig för att tala inför en grupp brittiska pastorer och ledare. Jag visste att somliga av de närvarande saknade en solid förståelse för Guds plan för Israels återupprättande i den sista tiden. Jag visste också att ett av de främsta problemen är det sätt som många troende ser på Gamla Testamentet – Tanach – man betraktar det som mindre värt än Nya Testamentet, eller ännu värre, inte längre Guds Ord för dem eller för världen. Den här undervisningen kommer att ge troende en bättre uppfattning i dessa frågor, och förse med biblisk ammunition mot några av de ”traditionella” fel som människor gör, genom vilka Motståndaren försöker fördunkla sanningen i Guds Ord.

Följande frågor kommer att behandlas i del två:

• Hur tolkade Messiah Yeshua profetiorna i Tanach?

• Hur ska vi se på Israels återupprättande i modern tid?

• Gud älskar det judiska folket, men bryr Han sig verkligen om Israel som nation?

Hur tolkade Messiah Yeshua profetiorna i Tanach?

Stämmer kyrkans metod för att tolka Tanach överens med hur Yeshua och Nya Testamentets författare tolkade det? Eller har dagens kyrka drabbats av teologisk dyslexi?

Yeshuas tolkning av Guds Lag

När Yeshua talade om Guds Lag¹ sade Han inte, “Lagen säger… nu säger Jag er…”, utan vad Han sade var, Ni har hört att det är sagt till fäderna… Jag säger er… (Matt. 5:21-22, 27-28, 33-34, 43-44). På så sätt uppfyllde Han Lagen (Matt. 5:17), vilket var ett rabbinskt idiom för att förklara vad lagen verkligen avsåg. Att upphäva, eller avskaffa lagen innebar att förklara den på ett sätt som Gud inte hade avsett att den skulle tolkas.² Yeshua förklarade Lagens sanna omfattning, och gjorde det tydligt att ingen kunde hålla den i sin egen rättfärdighet. Paulus håller med Honom (Gal. 3:24) om att lagen var menad att vara en lärare som uppenbarade grundproblemet i våra syndfulla, ondskefulla hjärtan (Jeremia 17:9; se även 1 Mos. 6:5; Matt. 15:19).³

Om det är någon som vet vad lagen handlar om, så är det Yeshua. I sitt preinkarnerade tillstånd som Gud Sonen var Han ännu inte den Gudamänniska som Han är nu och för evigt. Men det var den preinkarnerade Sonen som gav lagen till Moses på Sinai berg. Om Johannes 1:18 är en sanning uppenbarad av Anden, att Ingen har någonsin sett Gud, utom Den Enfödde, som själv är Gud och i Faderns famn, han [Sonen] har gjort honom [Fadern] känd., så måste alla teofanier (Guds uppenbarelser i Tanach) vara Guds preinkarnerade Son, som är Israels Smorde Kung, Messias, vår Herre Yeshua.⁴

Och vad är det som Gud Sonen lär oss om Hans lag i Bergspredikan (Matt. 5:21-48)? Kom ihåg, att precis innan Han började förklara djupen i Guds lag, sade Han Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla. (Matt. 5:17) Återigen är detta ett rabbinskt idiom. Att ”upphäva” Guds Ord är att förklara den på ett sätt som Han inte avsåg, medan att ”uppfylla” Guds Ord är att föra fram den korrekta betydelsen. Så allting som Yeshua säger om Mose Lag, Herrens Lag,⁵ bidrar till att uppenbara syftet för vilket Lagen blev given.

Yeshua belyser de andliga principerna som ligger till grund för den bokstavliga tolkningen av lagen. Han säger att det att bryta mot Guds lag inte endast är när vi mördar, utan även när vi hyser orättfärdig ilska; det är inte endast när vi är otrogna mot en maka eller make, utan också när vi först åtrår någon annan; och Han fortsätter att tillämpa den här högre standarden på att svära, ljuga, hata våra fiender, osv. Messias kom för att se till att vi förstår mänsklighetens verkliga problem, att den fallna naturen, som påverkar tankar, känslor och vilja, inte kan älska Gud och följa Hans vägar förrän den förvandlas genom Hans Ande i pånyttfödelsen.

Det är exakt vad Moses också sade i Femte Mosebok, hans sammanfattning av Guds lag, och den vers som sammanfattar Moses sammanfattning säger: Och du skall älska YHVH, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ och av all din kraft. Yeshua lade till ännu en vers för att summera hela lagen och profeterna, och vi finner den först i djupt inne i lagen, i 3 Mos. 18:18b. … du skall älska din nästa som dig själv. (se även Matt. 22:37-40)⁶

I Femte Mosebok använde Mose två ord för att summera fyrtio år av Guds uppenbarelse av sig själv och sin lag. Han nämner ”älska/älskar/kärlek” 18 gånger och ”hjärta” 47 gånger. För Gud älskar oss, sitt folk, Han gav oss lagen för att visa oss hur oförmögna vi är att någonsin felfritt kunna hålla Hans rättfärdiga befallningar, och peka på vårt desperata behov av Hans hjälp, Hans barmhärtighet och oförtjänta acceptans, det vill säga, Hans nåd.

Det är därför Yeshua klargjorde det andliga djupet i det lagen säger. Självklart ska vi försöka hålla de delar av Guds lag som Guds Ande pekar ut för oss. Anden känner till de djupare principer som var och en av oss behöver beakta, och hur man undviker att nästla sig in i en enbart bokstavlig tolkning. Yeshua pekar på hjärtat av vårt problem – som är vårt ”hjärta”, den inre människan, som består av sinnet, känslorna och viljan (1 Mos. 6:5; Jer. 17:9; Heb. 3:12).

Yeshuas tolkning av Guds profetiska ord

När det kom till profetior tolkade Yeshua dem bokstavligen, och förväntade sig att det som var skrivet faktiskt skulle komma att ske i verkligheten, och inte bildligt eller enbart andligt. Och medan det finns andliga lärdomar som man kan tillämpa på många av de profetiska orden i Tanach (1 Kor. 10:11), så finns det en trosfylld förväntan genom hela Nya Testamentet på deras bokstavliga uppfyllelse. Bibeln är grundad på bevisbara historiska sanningar – det är inte enbart en andlig avhandling – och det är den enda religiösa boken i någon stor religion som innehåller profetior som har blivit verklighet. Vi läser ofta i Nya Testamentet, i en eller annan form, att ”Det är detta som är sagt…”, eller ” Detta hände för att det som var sagt genom profeten skulle uppfyllas…”⁷

Ta Messias födelse som ett exempel: Och han [Herodes] samlade folkets alla överstepräster och skriftlärda och frågade dem var Messias skulle födas. De svarade: "I Betlehem i Judéen, för så är skrivet genom profeten: Du Betlehem i Juda land, du är alls inte minst bland Juda furstar, för från dig ska utgå en furste som ska vara en herde för mitt folk Israel. (Matt. 2:4-6; hänvisning: Mika 5:2)

Johannes Döparens framträdande i Israel var förutsagt: Vid den tiden trädde Johannes Döparen fram och förkunnade i Judéens öken och sade: "Omvänd er! Himmelriket är nära." Det var om honom det sades genom profeten Jesaja: En röst ropar i öknen: Bana väg för YHVH, gör stigarna raka för honom! (Matt. 3:1-3; hänvisning: Jesaja 40:3)

Messias mirakulösa makt att hela var förutsagd: När det blev kväll [efter sabbaten] kom man till honom [Yeshua] med många besatta. Och han drev ut de onda andarna med sitt ord och botade alla som var sjuka, för att det som var sagt genom profeten Jesaja skulle uppfyllas: Han tog på sig våra svagheter och bar våra sjukdomar. (Matt. 8:16-17; hänvisning: Jesaja 53:4)

Hans mirakler som uppfyllelse av Guds Ord är ett bevis på Hans Messiaskap: Johannes⁸ fick i fängelset höra talas om Messias gärningar. Han sände då bud med sina lärjungar och frågade honom: "Är du den [m.a.o. Messias] som skulle komma? Eller ska vi vänta på någon annan?" Yeshua svarade dem: "Gå och berätta för Johannes vad ni hör och ser: Blinda ser, lama går, spetälska blir rena, döva hör, döda uppstår och fattiga får höra glädjens budskap. (Matt. 11:2-5; hänvisning: Jesaja 29:18-19; 35:4-6) Till och med Yeshuas skäl att tala till folksamlingar i liknelser var att uppfylla profetia (Matt. 13:10; hänvisning: Jesaja 6:9-10; Matt. 13:34-35; hänvisning: Psaltaren 78:2).

Varför sände Yeshua sina lärjungar för att hämta en åsna åt Honom att rida på när Han skulle ge sig upp till Templet för sista gången? För att det som var sagt genom profeten skulle uppfyllas: Säg till dottern Sion: Se, din kung kommer till dig,
ödmjuk och ridande på en åsna, på en arbetsåsnas föl. (Matt. 21:4-5; hänvisning Sakarja 9:9)

Till och med det som Hans romerska bödlar gjorde vid foten av Hans kors uppfyllde profetia: När soldaterna hade korsfäst Jesus tog de hans kläder och delade upp dem … Skriften skulle nämligen uppfyllas: De delade mina kläder mellan sig och kastade lott om min klädnad. (Joh. 19:23, 24; hänvisning Psaltaren 22:19)

Det här är ett litet urval av de uppfyllda profetiorna som nämns enbart i Matteus respektive Johannes evangelium i Nya Testamentet. Vissa säger att drygt 300 profetior uppfylldes under åren från Yeshuas förkroppsligande till Hans uppstigande och att mer än en tredjedel av Nya Testamentet är antingen citerat ur eller hänvisar till Tanach. Så hur kan man förstå betydelsen av det Nya Testamentet om man inte känner Gamla Testamentets profetiska grund på vilken det står?⁹

Några fler av de många profetiska uppfyllelserna i Nya Testamentet

I Hans sista andetag: Yeshua visste att allt redan var fullbordat, och han sade därefter för att Skriften skulle uppfyllas: "Jag törstar." Där stod ett kärl fullt med ättikvin, och de fäste en svamp fylld med ättikvin runt en isopstjälk och förde den till hans mun. (Joh. 19:28-29; hänvisning Psaltaren 69:22)

Sedan Yeshua hade uppstått, sade Petrus till sina medlärjungar, Mina bröder, det ord i Skriften måste uppfyllas som den helige Ande genom Davids mun hade förutsagt om Judas [Yeshuas förrädare]… Han räknades som en av oss, och denna tjänst hade fallit på hans lott… I Psaltaren står det skrivet: Hans gård skall bli öde, ingen skall bo där, och: Hans ämbete skall en annan få. (Apg. 1:16-17, 20; hänvisning Psaltaren 69:26 & 109:8)

På Shavuot/Pingstdagen, förkunnade Petrus att det är detta som är sagt genom profeten Joel: Och det skall ske i de sista dagarna, säger Gud: Jag skall utgjuta av min Ande över allt kött. Era söner och era döttrar skall profetera, era unga män skall se syner, och era gamla män skall ha drömmar. (Apg. 2:16-17; hänvisning: Joel 2:28)

Sedan fortsätter han: Det är denne Yeshua som Gud har uppväckt, och vi är alla vittnen till det. Sedan han nu genom Guds högra hand har blivit upphöjd och av Fadern tagit emot den utlovade helige Ande, har han utgjutit detta som ni ser och hör. Ty David har inte farit upp till himlen. Men han säger: YHVH sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida, tills jag har lagt dina fiender som en fotpall under dina fötter. Därför skall hela Israels folk veta att denne Yeshua som ni korsfäste, honom har Gud gjort både till Herre och Messias. (Apg. 2:32-36; hänvisning: Psaltaren 110:1)

Paulus använder uppfyllelser av profetior i Tanach i alla sina skrifter. Från Paulus, Yeshua Messias tjänare, kallad till apostel och avskild för Guds evangelium, som Gud har utlovat genom sina profeter i de heliga Skrifterna [Tanach], evangeliet om hans Son, som till sin mänskliga natur föddes av Davids släkt (Rom. 1:1-3; hänvisning: 2 Samuel 7:12; Psaltaren 132:11) Och återigen, Och då Skriften förutsåg att Gud skulle förklara hedningarna rättfärdiga av tro, förkunnade den i förväg detta glada budskap för Abraham: I dig skall alla folk bli välsignade. (Gal. 3:8; hänvisning 1 Mos. 12:3)

Det borde vara uppenbart att Hebreerbrevet vore helt obegripligt, om Tanach inte längre var Guds Ord. Och Uppenbarelseboken, den sista boken i Nya Testamentet, är så hebreisk i sin natur och sitt språk – för att vara i genren judisk apokalyptisk litteratur – att anledningen till att många är så förvirrade av den och misstolkar vad den säger är, att de inte förstår dess djupa tanach-rötter i teologi, i ideologi, och i metaforer.

Så Yeshua förklarar de andliga principerna bakom Mose Lag, men förväntar sig en bokstavlig uppfyllelse av profetiorna. Men en stor del av den globala kristendomen har drabbats av teologisk dyslexi, och gör precis tvärtom! Den tolkar lagen bokstavligen, och skulle stå tillsammans med dem som vill straffa kvinnan som begått äktenskapsbrott – och på samma gång har den under åtminstone femtonhundra år tolkat profetiorna bildligt eller andligt, istället för bokstavligt, som Yeshua gjorde.

Vi känner en person som berättade att när hon gick i söndagsskola i England i mitten av förra århundradet, lärde söndagsskoleläraren dem att ersätta med ordet ”kyrka” varje gång ordet ”Israel” förekom i deras Biblar. Inte undra på att så många av dagens ledare och lekmän inte har någon aning om vad Gud gör i världen. De har blivit förledda till att tro att social rättvisa behöver mer uppmärksamhet än gällande profetiska uppfyllelser.¹⁰

Så, hur ska vi se på Israels återupprättande i modern tid?

Är det Gud, eller är det bara ett politiskt misstag – en historisk lyckoträff? Ingen annan nation, eller något annat folk under hela historiens gång, har någonsin återvänt från en lång tid i exil bland andra nationer, ens efter bara hundratals år, än mindre efter de nära två årtusenden som det judiska folket har uthärdat. Helt öppet och inför hela världen återvänder de till sina förfäders land, de talar och uppdaterar sitt forntida språk, återuppväcker en ekonomi, återupplivar en uttorkad ekologi, bevittnar hur öknen blomstrar och hur Israels jordbruk fyller världen med frukt, försvarar sig själva med hjälp av en mycket stor skara/armé (Hesekiel 37:10), och överlever mot alla odds. Allt detta står i enlighet med bokstavliga profetiska uppfyllelser, inklusive de många profetior som säger att de ska återvända i otro (se nedan). En sådan mirakulös återupprättelse är bortom alla historiska lyckoträffar. Den här nutida återupprättelsen av Israel är exakt vad Mose, profeterna och skrifterna har beskrivit.

Hesekiel 36 – ett kapitel av stor signifikans

Medan det finns många kapitel och verser som i detalj beskriver vad vi ser idag, så ger Hesekiel 36 den tydligaste uppenbarelsen om varför det är avgörande att kyrkan förstår den här judarnas återupprättelse till landet Israel och sedan till sin Messias. Genom Hesekiel uppenbarar Gud för sin kyrka att den judiska återsamlingen till Landet inte är för att Israel är så rättfärdigt eller kärleksfullt eller tillitsfullt gentemot Yeshua (v. 21-23, 32), utan att det är för Hans heliga namns skull!

I Hesekiel 35 förbannar Gud Edoms berg, i kapitel 36 välsignar Han sedan Israels berg. I 35:2 befaller Gud profeten att profetera mot Seirs berg, det område där Edom, Esaus efterkommande, bodde (5 Mos. 2:5). Esau/Edom är en av de andliga rötterna till Islam, och i Hesekiel 35 kan vi se hur samma ande som manipulerar antisemitisk/antiisraeliska islamska terrorister idag tillskrivs i Guds Ord till Edom för omkring 2 500 år sedan.

Gud förkunnar att Han själv kommer att förstöra Seirs berg (v. 3-4). Hans skäl till det klargörs i vers 5. Eftersom du alltid har hatat Israels barn och givit dem åt svärdet under deras ofärds tid… Gud vakar över sitt löfte att förbanna dem som förbannar Israel (1 Mos. 12:3b; 4 Mos. 24:9b). Den principen gällde under Abrahams dagar, under Hesekiels dagar, och den gäller än idag.

Hesekiel 35:6 är ett exempel på en andlig princip som återfinns i Galaterbrevet 6:7: Bedra inte er själva, Gud lurar man inte: det människan sår ska hon också skörda. De forna edomiterna, och många av dagens fundamentalistiska muslimer säger att de älskar död och blodsspillan, så Gud säger: jag skall förvandla dig till blod, och blod skall förfölja dig. Eftersom du inte har hatat blod, skall blod förfölja dig.

Är inte detta vad vi ser idag i Mellanöstern och nästan överallt där korantroende muslimer uppehåller sig? Det här är exakt vad vi ser bland palestinierna, som gläds när deras söner och döttrar, bröder och systrar dör under sina försök att slakta de ”otrogna” judarna. Eftersom de inte hatar blod, äras blodsutgjutelse i deras ondskefulla, ideologiskt drivna dödskult hängiven åt global dominans. Fotografierna på dem när de firade på gatorna och delade ut godis precis efter den 11 september är ikoniska.

Guds domsförklaring över den forna nationen som Hesekiel profeterade till i verserna 7-9 har blivit historia. I vers 10, medan Han fortfarande talar till Edom/Idumeen/Seirs berg, läggs en andlig princip fram, som gäller nationer idag. Du sade: De båda folken och de båda länderna¹¹ skall bli mina, vi skall ta dem i besittning - detta fastän YHVH bodde där -,. Till och med när det judiska folket hade sänts i exil, och kom då ihåg att Hesekiel profeterade från Babel, eftersom landet är Guds, så ”bodde” han fortfarande där, och vakade över sin arvedel och sitt folks arvedel.¹²

I vers 11 säger Gud att Hans dom kommer att vara rättvis. Han kommer att vedergälla dem med vad de har planerat, eller gjort, mot Hans folk (se även v. 14-15). Efter sin dom, kommer Han sedan att uppenbara sig för sitt folk. Jag skall göra mig känd bland dem när jag dömer dig. I Psaltaren 9:17 nämner David både domen och genom den, Guds uppenbarelse: YHVH har gjort sig känd, han har skipat rätt. Den gudlöse snärjs av sin egen gärning.¹³

Den andliga sanningen i verserna 12-13 borde lägga en fruktan för Gud i folk vars nationer försöker dela Hans land. Du skall inse att jag är YHVH. Jag har hört alla de föraktfulla ord som du har uttalat mot Israels berg, då du sagt: Det är en ödemark. Vi har fått dem, och vi skall uppsluka dem. Så har ni skrutit, och ni har hopat ord på ord mot mig. Men jag har hört det.

Gud talar till dem som säger att de kan göra vad de vill med Hans land. Han kallar det ”föraktfulla ord” och varnar dem som vågar göra så. Hur skulle Han inte, i vår nutida kontext, kunna vara arg på regeringar och media, lärare och pastorer, som kallar Israels berg för ”ockuperade områden”, utan att ens veta av vilka de har varit ockuperade och under hur lång tid och varför de har bytt ägare så många gånger?

På Bibelns tid, och för många i Israel idag, är det här området känt som Samarien i norr, Judéen i söder, med Jerusalem inbäddat i mitten på 800 meter över havet, och med stor sannolikhet inkluderades även Golanhöjderna – det bibliska Basan – som har varit en del av Israels arv sedan Gud ledde Mose till att besegra deras angripare (4 Mos. 21:34; 5 Mos. 3:2).

I Hesekiel 36:1-5 låter Gud sin profet profetera för Israels berg (v. 1). Verserna 2-4 beskriver allt det som Guds fiender (Psaltaren 83:3) hädiskt har talat emot Hans berg (v. 6). Vers 3 låter faktiskt som en rapport om allt det verbala skräp som kommer ur FN, EU, USA, och de arabiska och islamska nationerna, och Gud säger till det här området i Hans land, Så säger Herren, YHVH: Eftersom man har ödelagt er och från alla sidor längtar efter att få sluka er, för att ni skall tillfalla de övriga folken som deras egendom, och eftersom ni hånas och förtalas av onda människor.¹⁴

Hesekiel 36:5: Ja, så säger Herren, YHVH: Sannerligen, i brinnande nitälskan har jag talat mot de övriga folken och mot hela Edom [nationen i Hesekiel 35, v 15]. De har med glädje i hjärtat och med förakt i själen tagit mitt land i besittning för att tömma det och göra det till sitt byte. Här förkunnar Gud tydligt att det här landet är Hans, och att det inte ska betraktas som någon annans landegendom.

I Hesekiel 36:6-15 talar Gud till landet och befaller det att bära frukt för Hans folk, för att de kommer att återvända. Men ni, Israels berg, skall åter grönska och bära frukt åt mitt folk Israel, och de skall snart komma tillbaka. Ty jag skall komma till er och jag skall vända mig till er, och ni skall brukas och besås. Jag skall föra samman på er många människor, hela Israels hus. I städerna skall det på nytt bo människor och ruinerna skall byggas upp. Jag skall föra samman på er mängder av människor och boskap, och de skall bli fruktsamma och föröka sig. Jag skall låta er bli bebodda, alldeles som ni förr var. Jag skall göra er ännu mer gott än tidigare. Och ni skall inse att jag är YHVH. Jag skall åter låta människor vandra fram över er, nämligen mitt folk Israel. De skall ha er till besittning, och ni skall vara deras arvedel… (36:8-12) Han fortsätter att tala på det här viset fram till vers 15.

För att sammanfatta: i Hesekiel 35 förbannar Gud sina/Israels fienders berg. I Hesekiel 36:1-15 välsignar Gud Israels berg. Sedan, i vers 16-38 tar Gud itu med sitt folk, och Han är inte särskilt nöjd med dem, för genom deras gärningar har Hans namn blivit vanärat [chalal – vanhelgat, förtalat, orenat – allt vilket är motsatsen till att bli helgat (quadash) – vigt, hängivet, avskilt] bland nationerna.

I verserna 16-18 exponerar Han sitt folks synder och ogärningar mot Hans land – särskilt blodsspillan och avgudadyrkan. Därför skingrade Han dem från sin/deras arvedel, bland nationerna (v. 19), och förklarar den här drastiska handlingen som rättfärdig. Jag spred ut dem bland hednafolken, och de skingrades i länderna. Efter deras sätt att vara och deras gärningar dömde jag dem.

Notera noga det som sägs i verserna 20-22: Men vart de [Hans folk Israel] än kom till hednafolken vanärade de [hednafolken] mitt heliga namn. Man sade om dem [Israel]: Detta är YHVHs folk, och ändå måste de lämna sitt land. Då ville jag skona mitt heliga namn, som Israels folk vanärade bland de folk de kom till. Säg därför till Israels hus: Så säger Herren, YHVH: Inte för er skull gör jag detta, ni av Israels hus, utan för mitt heliga namns skull, det som ni har vanärat bland de folk ni har kommit till.

Först vanärade hednafolken, bland vilka judarna befann sig i exil, Guds namn, mest troligt genom att tillskriva Gud en avsaknad av makt att försvara sitt folk mot deras fiender. Så har varit fallet i större delen av mänsklighetens historia: Om min Gud var mäktigare än din Gud, så skulle jag besegra dig – och vice versa. Så dessa hednafolk bland vilka judarna befann sig i exil såg assyriernas, babyloniernas gudar – och senare i historien, grekernas och romarnas gudar – som mäktigare än den Ende Sanne Guden, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, Israels Gud. Och eftersom att vanära, eller skymfa, i grunden betyder att vanliggöra genom att förvränga sanningen, i det här fallet sanningen om vem Israels Gud verkligen är, vanärade dessa hednafolk Guds heliga namn.

Eftersom Gud tog itu med sitt folk i rättfärdighet och rättvisa, och inte som avgudarna/gudarna vars rättfärdighet, rättvisa, sanning, osv. enbart var begrepp som definierats av människor, så – som nästa vers säger – vanärade även judarna Hans namn, eftersom deras synder gjorde så att Gud var tvungen att ta itu med dem genom sin dom. Deras synder var orsak till att hednafolken hade en förvrängd syn på den Ende Sanne Guden. Den här sanningen konfronterar oss idag, då sättet som vi talar och handlar i förhållande till kyrkan också blir det sätt som samhället huvudsakligen bedömer Gud. Bidrar vi till att helga Hans namn – eller vanärar vi det?

I Hesekiel 36:23 tar Gud på sig själv att helga sitt namn/sin natur – att förkunna sanningen om vem Han är – och Han säger att Han kommer att göra det genom sin alltjämt utvalda nation, trots att de befann sig i exil i Babel när Han talade till dem. Jag vill helga mitt stora namn, som har blivit vanärat bland folken, därför att ni [Israel] har vanärat det bland dem, och de skall inse att jag är YHVH, säger Herren, YHVH, när jag bevisar mig helig bland er [Israel] inför deras ögon. Ett fantastiskt löfte och Herren fortsätter att beskriva exakt hur Han kommer att uppnå detta.

Vers 36:24 Ty jag skall hämta er från folken och samla er från alla länder och föra er till ert land. (se även Ps. 85:2; Jes. 43:5-7) Guds land (Hes. 36:5) är även Israels land eftersom Israel är den förordnade förvaltaren för Hans land (3 Mos. 25:23). Processen att helga Hans namn öppet inför världen börjar med att de förskingrade judarna återvänder till landet Israel. Således är aliyah, den hebreiska termen för att immigrera till Israel, sammanlänkat med att förhärliga Gud (Jes. 43:5-7). När man har förstått detta, blir den andliga kampen för att förhindra att judarna återvänder hem som en förberedelse för Messiah Yeshuas återkomst uppenbar.¹⁵

Hesekiel 36:25-28, konstaterar, i linje med de flesta andra verser som handlar om judarnas återsamlande i de sista dagarna, att Israel ska återupprättas i otro (se även Jer. 32:34-40; 33:7-9). Varför säger vi ”otro”? För att dessa verser beskriver i detalj vad det innebär att bli ”född på nytt” eller ”född från ovan” och Gud lovar att göra detta med sitt folk när de väl är tillbaka i Hans land (Sak. 12:10). Ingenstans i Skriften finner vi en bättre beskrivning av det som Yeshua berättade för Nikodemus om pånyttfödelsen än det som finns i dessa verser. Jag skall stänka rent vatten på er, så att ni blir rena. Jag skall rena er från all er orenhet och från alla era avgudar. Jag skall ge er ett nytt hjärta och låta en ny ande komma in i er. Jag skall ta bort stenhjärtat ur er kropp och ge er ett hjärta av kött. Jag skall låta min Ande komma in i er och göra så att ni vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem.¹⁶ Den här beskrivningen gäller för alla som är frälsta, men nästa vers gäller endast Hans folk Israel. Så skall ni få bo i det land som jag gav åt era fäder, och ni skall vara mitt folk och jag skall vara er Gud.

Efter att ha lovat Israel ett överflödande land (36:29-30), konfronterar Gud dem med deras syndiga vägar innan deras frälsning. Då skall ni tänka på era onda vägar och på era gärningar, som inte var goda, och ni skall känna avsky för er själva på grund av era missgärningar och era vidrigheter. (36:31) Israels ande av ånger indikerar på att de just har blivit frälsta, och detta är i enlighet med vad Paulus säger i Romarbrevet 2:4,”Eller föraktar du hans stora godhet, mildhet och tålamod och förstår inte att det är hans godhet som för dig till omvändelse? ¹⁷

Än en gång betonar Gud att det Han gör inte är för Israels skull. Men ni skall veta att det inte är för er skull jag gör detta, säger Herren, YHVH. Ni skall skämmas och blygas för vad ni har gjort, ni av Israels hus. (36:32) Det är en stor tröst för dem av oss som älskar Israel, eftersom ifall Israels frälsning berodde på dess egen rättfärdighet och goda gärningar, så skulle den aldrig ske. Faktum är, att den här versen borde vara en stor tröst för oss alla, för om vår frälsning och att bli kvar i den frälsningen berodde på oss och inte på Hans frälsande och upprätthållande nåd, vem av oss skulle då klara sig? Men Ordet säger att Han som har börjat ett gott verk i oss, kommer att fullborda det.¹⁸ Halleluja!

Efter alla dessa uttalanden, i vilka Gud säger att Han själv kommer att göra det för sin ära, berättar en vers i slutet av kapitlet vad Han vill att vill ha från oss – förbön! Så säger Herren, YHVH: Också detta skall jag låta Israels hus [ihärdigt] be mig om och göra för dem (36:37a) Eftersom Messias församling är inympad i Israels olivträd (Rom. 11:1-18), och gjorda till en del av samväldet/medborgarskapet i Israels hus (Ef. 2:12-13), och eftersom vi frimodigt kan gå fram till Hans tron för att finna nåd och barmhärtighet i tider av nöd (Heb. 4:16), ligger det på oss att be för att det här kapitlet ska bli verklighet. När allt kommer omkring, så handlar det om att vår Guds namn ska bli förhärligat och det bör vara det främsta målet för oss alla (Ps. 115:1-3; Fil. 2:5-11).

Två ytterligare bokstavliga profetiska uppfyllelser att beakta

Hesekiel 37:1-10 är en profetisk bild av både den hundratals år långa exilen och Förintelsen, och ändå säger Gud att Israel från den dödsplatsen ska resa sig och bli en mycket stor skara/armé (v. 10), vilket är vad många experter säger om IDF, Israels försvarsstyrkor idag (se även Jes. 41:10-16; Mika 4:11-13).

En annan mycket intressant notering är det fullt tillräckliga profetiska beviset att många nationer, då Israel blir återupprättat till sitt land, kommer att motsätta sig det (Jer. 33:9; Sak. 12:2-9). Varför det? Eftersom världen står under den Ondes inflytande kommer han att uppvigla dessa nationer till att försöka förhindra Herren Yeshuas återkomst (Sak. 14:2-4). Dessutom strävar humanismen, som är den här sista tidens rådande ande, desperat mot det här mycket tydliga, offentliga beviset på en Levande Gud som vakar över sitt Ord för att fullgöra det (Jer. 1:12), och som bevisar att Gud – inte människor – regerar! Stå upp, YHVH, låt inte människor få makten, låt hednafolken bli dömda inför ditt ansikte. Låt fruktan komma över dem, YHVH, låt hednafolken förstå att de endast är människor. Sela. (Ps. 9:20-21)

Det är många andra profetior som rör Israel, nationerna och kyrkan som uppfylls i dessa dagar. Genom att känna Guds Ord och förvänta sig en faktisk uppfyllelse av Hans profetiska uttalanden, kan vi vaka och be med både Anden och med vårt förstånd (1 Kor. 14:15).

Slutet på allting är nära. Var därför förståndiga och nyktra, så att ni kan be.
1 Petrus 4:7

Gud älskar det judiska folket, men bryr Han sig verkligen om Israel som nation?

Det råder inga tvivel om att Gud återupprättar sitt folk till sitt land. Den enda gången i Guds Ord som Han förkunnar att Han ska göra något av hela sitt hjärta och hela sin själ – är i relation till Israels fysiska återupprättelse. Jag skall glädja mig över dem och göra dem gott och jag skall plantera dem i detta land med trofasthet, av hela mitt hjärta och hela min själ. Ty så säger YHVH: Liksom jag har låtit all denna stora olycka komma över detta folk, så skall jag också låta komma över dem allt det goda som jag har lovat dem. Man skall köpa åkrar i detta land… Åkrar skall man köpa för pengar och man skall skriva och försegla köpebrev och tillkalla vittnen i Benjamins land, i Jerusalems omgivningar och i Juda städer, liksom i Bergsbygdens, Låglandets och Negevs städer, ty jag skall göra slut på deras fångenskap, säger YHVH. (Jer. 32:41-44)

Har Gud låtit allt det onda ske som Han sade skulle ske den här nationen om de inte lyssnade till Hans Ord? Historien är en uppteckning av hur Han gör det. Israel har betalat dubbelt igen för sina synder (Jes. 40:2), för av alla nationer är Israel Hans segullah – Hans särskilda, dyrbara egendom (2 Mos. 19:5; 5 Mos. 14:2; 26:18; Ps. 135:4). Och Gud sade att eftersom Han har den här relationen med enbart Israel, så kommer de att hållas ansvariga för sina missgärningar (Amos 3:2).

Så om Gud bokstavligen har låtit allt det onda ske som Han har lovat, med en nästan tvåtusen år lång exil, som har involverat fruktansvärda händelser, och som kulminerade i att åtminstone en tredjedel av världens judar blev slaktade under den sataniskt inspirerade nazistregimen¹⁹, varför ska då någon chockeras av att Han också låter allt det goda ske, som Han har lovat dem – särskilt då det nu händer mitt framför ögonen på oss.

Även om det ofta är svårast att känna igen profetior när de uppfylls mitt framför ögonen på oss, så måste Messias församling idag se detta och svara så som Gud leder, för alternativen för troende är sannerligen skrämmande. Att tänka att vår Gud återupprättar Israel av hela sitt hjärta och hela sin själ, och så finns det de i Hans församling som ändå står emot Honom! Såvida det inte finns ett tydligt direktiv från Herren, skulle inte vi vilja vara inblandade i någon kyrka eller grupp eller samfund som i dessa dagar ertappas med att kämpa emot det som Gud så tydligt och öppet gör – för sitt Heliga Namns skull.

Israels moderna återupprättelse är ett svar på en 2000 år gammal bön av kyrkan. Fader vår, som är i himlen. Helgat blive ditt namn. Komme ditt rike. Ske din vilja på jorden liksom den sker i himlen. (Matt. 6:9-10)

Som vi så tydligt har sett i Hesekiel 36, återupprättar Gud Israel för att helga sitt Heliga Namn. Genom att vi förstår uppenbarelsen i Hans Ord av Hans auktoritet över historien, kan vi se Hans vilja ske här på jorden – rakt framför ögonen på alla nationer och folk i världen.