Shalom från Jerusalem,

Hur svarar vi på de händelser i vår värld som kan ha profetisk betydelse? Händelser som att Jeremy Corbyn, som både är antiisraelisk och pro-Hamas, blev vald till ledare för Storbritanniens Labourparti; att påve Francis mötte USA:s president Obama på Yom Kippur; att påven talade inför FN:s Generalförsamling och sade att han kommer i sitt eget namn (Joh. 5:43); att "Palestinas" flagga hissades vid FN två dagar efter den fjärde röda månen - den enda "blodmånen" som syntes över Jerusalem; att en invasion av islamisk immigrationsjihad sker i ett post-kristet Europa där de flesta EU-ledare är paralyserade av sin egen politiska korrekthet; att Iran är accepterat av det globala samfundet, särskilt av EU, då EU försöker bojkotta Israel; att det finns ryska och iranska trupper i Syrien strax norr om Israels gräns; att vi ser en flodvåg av antisemitism och en ökning av aliyah [judar återvänder till Israel].

Vi lever i de sista dagarna innan Messias återkomst. Yeshua har redan sagt åt oss hur vi ska svara: vi ska lyfta upp våra huvuden och vaka och be (Luk. 21:28; Mark.13:33).

En ickebiblisk syn på Gud…

… leder till en villfarelse om vem Gud är, vad Han gör och vad Han kommer att göra. I en tid som denna, då nationer kommer emot Jerusalem, men antalet judar som återvänder till Israel ökar; när villfarelsen ökar i Kyrkan och våldet genomsyrar samhällen liksom det gjorde i Noas dagar; när omoral överöser troende och icketroende, och Islam förverkligar sina hot mot allt som det anser heligt, så är det avgörande för Guds Lamms efterföljare att känna Gud och Hans natur - eftersom Han har valt att uppenbara sig själv i sitt Ord.

En ickebiblisk syn lägger ofta tonvikten på en aspekt av Hans natur medan den nertonar andra. Är Han en kärlekens Gud? Han är också en Stridsman (2 Mos. 15:3; Psaltaren 24:8; Jes. 42:13; Upp. 19:11). Är Han en Gud som förlåter? Han är också hela jordens domare (1 Mos. 18:25; Upp. 20:12). En ofullständig syn av bibelns Gud förblindar troende för vissa av de verk Han utför med sin hand idag.

Den avskyvärda frukten av ersättnings/fullbordandeteori är precis det - förkunnandet av en ickebiblisk Gud, med en medföljande blindhet inför Hans verk. Om Israel inte längre är en väsentlig eller central del i biblisk teologi, varför ska vi då bry oss om återupptäckandet av våra hebreiska rötter, landet Israel, aliyah och IDF, hoten från Islam om att förgöra judarna och Yeshuas återkomst till Jerusalem, och så mycket mer?

Den gudomliga salvan som kan läka den här andliga blindheten är en acceptans av hela Hans Ord för vad det i sanning är - Den Levande Gudens Ord! Istället för att vi dömer Guds Ord, måste Hans Ord döma oss. Studera Ordet, men närma er det med en fruktan för Hans totala renhet, så att även om vi inte till fullo förstår vad som är skrivet, så finns det ändå kvar i vår själ och ande som Guds Ord, inväntande Hans upplysning.

Bibi vid FN - Ljudet av tystnad

I september höll premiärminister Bibi Netanyahu ett tal inför FN:s Generalförsamlings årliga möte, och beskyllde dess medlemmar för hyckleri i deras behandling av Israel och för dess misslyckande i att hindra extremism i Mellanöstern, han angrep dem för att ha godkänt fler resolutioner mot Israel för dess handhavande av palestinierna förra året än mot Syriens regim som har mördat över 300 000 personer. Detta var dagen efter att en palestinsk flagga hade hissats vid FN, och Bibi konfronterade nationerna för att ha uppmuntrat palestinskt avvisande, istället för att ha uppmuntrat till direkta förhandlingar med Israel.

Men det mest dramatiska ögonblicket var när Bibi frågade om FN hade glömt Förintelsens läxor. Sjuttio år efter mordet på sex miljoner judar lovar Irans härskare att förgöra mitt land, mörda mitt folk. Och gensvaret från den här församlingen… från nästan var och en av de regeringar som är representerade här har varit absolut ingenting. Total tystnad. Öronbedövande tystnad. Sedan stirrade han i tystnad på de samlade delegaterna i 44 långa sekunder. Ingen sade något eller rörde sig. Slutligen, sade Bibi, Jag vägrar att vara tyst… De dagar som det judiska folket förblev passiva inför folkmordsfiender - de dagarna är över.

Han varnade FN för att det iranska kärnenergiavtalet ökar sannolikheten för krig, då investerare överöser en radikal teokrati med vapen och pengar… Han kändes vid att det är ett avgjort avtal, men yrkade på att FN övervakar det bättre än de sex tidigare resolutioner angående Irans kärnvapenprogram som Säkerhetsrådet har skapat, som Iran systematiskt har kränkt.

Vare sig det handlar om Iran eller den palestinska frågan var Bibis generella budskap det här: Israel är en demokrati, med värderingar som stämmer överens med de liberala grundsatserna i FN:s stadgar. Så FN:s medlemmar behöver stå med Israel, eftersom Israel inte bara försvarar sig själv… Israel försvarar er. ("In fiery speech, Netanyahu challenges UN on moral grounds", Michael Wilner, JP Op-ed, 1 okt. 2015)

David Horovitz , utgivare för Times of Israel skrev, Likt en biblisk profet, hade Netanyahu kommit för att varna, för att näpsa, för att anklaga… Det som var den mest slående skillnaden det här året var prominensen… som han gav åt sitt angrepp på den internationella församlingens misslyckade synsätt, självförstörande skeva prioriteringar, och dåliga behandling av Israel… Han vädjade till FN att sätta stopp för årtionden av "överdriven" aggressivitet mot Israel. Han lät som en man av övertygelse, han lät inte som en man som förväntade sig att man skulle lyssna till honom…

Efter ett år under vilket det iranska avtalet slöts trots alla hans högljudda invändningar, när det syriska civilkriget blodigt rasar vidare, medan den Islamska Staten [IS] fortsätter med sin avlivningskampanj, och Mellanöstern förblir förutsägbar enbart i sin kroniska instabilitet, är Netanyahu allt för medveten om hur isolerad han är. ("Netanyahu silently indicts the world", D. Horovitz, TOI Op-ed, 1 okt. 2015)

Abbas vs. fred

Vid FN bekräftade Bibi sin önskan om en permanent fred med en demilitariserad palestinsk stat som erkänner [Israel som] den judiska staten. Men eftersom Abbas, president för den Palestinska Myndigheten, hade sagt en dag tidigare, att de inte längre betraktar sig själva som bundna till Osloavtalet och andra överenskommelser med Israel, har det målet förflyttats ännu längre bort. Och för det tackar vi Gud. ("Netanyahu silently indicts the world", D. Horovitz, TOI Op-ed, 1 okt. 2015)

Med hänvisning till upploppen på Tempelberget i Jerusalem i september hade Abbas sagt, Al-Aksa [hela Tempelberget] är vårt, och så är även Den Heliga Gravens Kyrka. [Judarna] har ingen rätt att vanhelga dem med sina smutstiga fötter… Det blir ingen palestinsk stat utan Jerusalem. ("Abbas Issues Fiery Statement amidst Tensions in Jerusalem", ICEJ News, 17 sept. 2015)

Dror Eydar skrev att Abbas tal i FN exemplifierade den arabiska synen på Mellanösterns historia, i vilken de är oskyldiga lamm, inte ansvariga för något. De avvisade aldrig några fredsförslag. I deras ögon kom judarna från ingenstans och förstörde en blomstrande, demokratisk, rättfärdig, kulturellt framstående stat som förment existerade i fred här från skapelsen fram till 1948.

Efter att ha listat Israels brott, sade Abbas att det judiska folket är en ockupationsmakt i Jerusalem. Åt det replikerar Eydar, Är vi en ockupationsmakt på den plats som är själva centrum för vår existens? … Vad vore Jerusalem utan judarna? ("Abbas, call us when you're serious", D. Eydar, Israel Hayom Op-ed, 1 okt. 2015)

Arabiska röster mot ett "Palestina"

Palestinske Bassam Tawil är mycket oroad över vad som kommer att ske med hans folk om ett FN-stött enhälligt fredsavtal lyckas, då det kommer att leda till att IS och Hamas tar över varenda tum av den palestinska mark från vilken Israel drar sig tillbaka…

Mellanöstern exploderar, arabiska stater faller sönder. Det finns ingen logisk anledning till att låta ännu en instabil stat födas. Västerländska underrättelsetjänster vet att hemligheten till den Palestinska Myndighetens existens är dess säkerhetssamarbete med Israel. Om ett Palestina enhälligt utropas, skulle Israel upphöra med det samarbetet och den nya staten skulle falla offer för islamistiska extremister…

Och medan FN godkänner resolutioner mot Israel, så ignorerar man spöstraff i Saudiarabien, slaveri i Mauretanien, ett ökat antal avrättningar, rop om folkmord och brott mot kärnvapenavtal i Iran… Situationen är grotesk. De anklagar Israel för "terrorism", för att de försvarar sig själva mot raketer som Hamas avfyrar, i vilken barn i Gaza skadas eftersom Hamas använder dem som mänskliga sköldar, men de ignorerar verklig terrorism mot afrikaner som begås av FN:s egna fredsbevarare, Boko Haram, Iran och Sudan… Tawil ser det här som frukten av en västerländsk kapitulation inför islamsk terrorism… ("Behind the French 'Peace Initiative'", B. Tawil, Gatestone Institute, 26 juni 2015)

Mudar Zahran, en jordansk palestinier, skriver: Sedan 1948 har vi araber fått lära oss att allt vi behöver göra är att göra oss av med den judiska staten, så kommer allt annat att gå väl efter det… [Vi] har lagt sjuttio år av vår existens på is medan vi har väntat på den strålande dagen då vi besegrar Israel…

Araber har tillåtit diktatorer att utarma, terrorisera, förtrycka och förgöra oss alla i namnet av den stora arabiska kampen för att göra slut på det sionistiska väsendet. Resultatet: Medan Israel gjorde tio nya framsteg i cancer- och hjärtbehandlingar under bara de två senaste åren, har vi araber utvecklat nya avrättningsmetoder. Sjuttio bortkastade år. Det är dags att tänka på framtiden, och på huruvida Israels försvinnande ska vara vår ultimata önskan.

Han fruktar för framtiden, då inte bara araber men även västerländska antisemitiska makter vill att Israel ska förstöras. Och vad skulle ske om Israel försvann? Först och främst är Israel den enda anledningen till att Iran ännu inte har kärnvapen… [för att] de lärde sig en läxa med Saddams Osirak-reaktor, som israeliska jetplan slog i spillror 1981.

Iran kontrollerar nu en tredjedel av Irak och dess resurser genom en proiransk regim. Om Israel skulle försvinna, skulle Iran kunna utöka sitt inflytande till Jordanien, Kuwait och Bahrain, och sedan få världen på knä genom att minska oljeproduktionen.

Om "Palestina" ersatte Israel, skulle det leda till att [palestinierna] hamnar under ännu en arabisk diktatur som förtrycker dem och försvagar dem till fattigdom. Han besöker regelbundet områden under den Palestinska Myndigheten och intervjuar många palestinier. Han bekräftar att hur mycket de än hatar Israel, så längtar de fortfarande öppet efter den dag då Israel förvaltar Västbanken. Som en palestinier sade till honom, Vi bad till AllahAllah hade visat oss nåd när Israel var här. att visa oss nåd och befria oss från Israel, senare förstod vi att ("If Israel disappears, others will too", M. Zahran, Israel Hayom Op-ed, 9 juli 2015)

Iran: ett förbund med döden och graven (Jesaja 28:15)

I mitten av juli gick USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina och Tyskland med på att tillåta att Iran lagligt blir en stat på tröskeln till att bli en kärnvapenstat, och att ge Iran omkring 150 miljarder dollar, gav bränsle till global terrorism, deras aggressivitet i Mellanöstern, och deras försök att förgöra Israel. Den här gruppen underkastade sig totalt, och de bad inte ens Iran att sätta stopp för sitt aggressiva beteende på något vis, men medan de skrev under avtalet var Irans moderata president på en manifestation i Teheran, där amerikanska och israeliska flaggor brändes, och där Död åt Amerika, Död åt Israel ropades.

Netanyahu: Genom att inte skrota Irans kärnvapenprogram, så kommer det här avtalet inom ett årtionde att ge en oreformerad, obotfärdig, långt rikare terroristregim kapaciteten att producera … en hel kärnvapenarsenal med de medel som behövs för att avlossa den. Ett sådant bedövande historiskt misstag! ("Full text of [Bibi's] response to nuke deal: It will fuel Iran's efforts to destroy Israel", TOI, 14 juli 2015)

Ruth Wisse, forskare vid Harvard skrev, Detta är första gången som USA medvetet har ingått en pakt med ett land [Iran] som är hängivet i att utrota ett annat folk [Israel] - en pakt som inte ens kräver ett formellt avståndstagande från det landets folkmordssyften. ("The Democratic challenge: Nat'l interests vs. politics on the Iran deal", Eric Mandel, JP Op-ed, 3 Aug. 2015)

Bara några dagar efter att avtalet hade skrivits under bad Irans högste ledare, Ayatolla Khamenei, Allah under en manifestation på Jerusalemdagen att lyssna till hans folks böner om Död åt Israel, Död åt Amerika. Han tillrättavisade också den arroganta amerikanska regeringen för att de stödjer den terroristiska, barnadödande sionistregimen. ("Iran's Khamenei hails his people for demanding death to America & Israel", TOI, 18 juli 2015)

På debattsidor i italienska och tyska dagstidningar förlöjligade Knessetmedlem Yair Lapid Europa, och sade att Iran har en beklaglig historik av brott mot mänskliga rättigheter, de sanktionerar förnekande av Förintelsen, och hotar att förgöra Israel. Under normala förhållanden skulle länder som Tyskland och Italien bojkotta Iran. Istället hotar den internationella församlingen med att bojkotta Israel, medan man lyfter sanktionerna som lagts på Iran. Har världen blivit galen? ("Preferring Iran over Israel? Has the world gone mad?", Israel Hayom, 9 aug. 2015)

Det här avtalet är mycket värre än Münchenöverkommelsen 1938. Hitler lurade Chamberlain och presenterade sig själv som en fredens man. Ingen har lurat Obama. ("Iran Deal Will Trigger Major War in ME", N. G. Ali Pour, Gatestone Institute, 24 aug. 2015)

Iranska ledare mot Israel

En iransk topprådgivare inom utrikespolitik bekräftade att Iran specifikt hade sagt åt världsmakterna under kärnvapenförhandlingarna att man motsätter sig alla israelers existens på den här jorden. ("'Israel should be annihilated,' senior Iran aide says", TOI, 25 aug. 2015)

I Irans ledare Khameneis nya bok Palestina står det: Israel har ingen rätt att existera som en stat, men målet för Israels förgörelse baseras inte på antisemitism, som han ser som ett europeiskt problem, utan baseras på islamska principer, så som att ett land som en gång varit under muslimskt styre… kan aldrig igen avstås till ickemuslimer… Israel är också en unik fiende, då det är en allierad till den Store Satan Amerika, så väl som en våldsam otrogen, och har krigat mot muslimer flera gånger. Slutligen, så ockuperar de Jerusalem….

Han rekommenderar inte klassisk krigföring mot Israel, utan en lågintensiv krigföring, som gör livet omöjligt för en majoritet av israeliska judar så att de lämnar landet. ("The Ayatollah's Plan for Israel & Palestine", A. Taheri, Gatestone Institute, 31 juli 2015)

Vid FN:s Generalförsamlings möte i år förmedlade Irans moderata president Rouhani den här visdomen: Vi får inte glömma att grunderna till dagens krig, fördärv och terror kan hittas i gårdagens ockupation, invasion och militära ingripanden. Om den amerikanska militären inte hade invaderat Afghanistan och Irak, och om USA inte obefogat hade stått bakom de omänskliga handlingarna som den sionistiska regimen utför mot den förtryckta nationen Palestina, så hade dagens terrorister inte haft en ursäkt som rättfärdigar deras brott. Men det har de nu? ("US support for Israel stokes terrorism worldwide, Rouhani says", JP, 28 sept. 2015)

"De här [judiska] männen stör ordningen i vår stad." (Apg. 16:20)

I försvar av sitt iranska avtal ifrågasatte Obama och USA:s utrikesminister Kerry lojaliteten hos judiska amerikanska kritiker. Det skulle kunna komma något gott ur det här, d.v.s. aliyah, om amerikanska judar ser att det återigen blir gjorda till syndabockar av hedningarna, som i Egypten (2 Mos. 1:9-11); Persien (Ester 3:8-11); Europa (Digerdöden, gudsmördare); England (blodssmädelser); och av araberna för allt som är dåligt i deras liv. Obama och Kerry påstod att Israel var den enda nationen som motsatte sig det här avtalet (en ren lögn), och om avtalet avvisades, sade de att Tel Aviv skulle träffas av missiler (men eftersom avtalet nu är godkänt, så kan Tel Aviv träffas av en atombomb), att det skulle bli krig och amerikanska soldater skulle dö på grund av Israel. De insinuerade att amerikanska judar har en kluven lojalitet, och bryr sig mer om Israels intressen än USA:s. Om en medlem i Kongressen avvisade - eller stod bakom - det här avtalet, och var judisk, så blev det en rubrik i media. Ett ord till de visa: Judar blir behandlade på det här viset; de kristna står näst på tur (Rom. 2:9-10).

Kerry sade till och med att om Kongressen röstar emot det iranska avtalet, skulle våra vänner i Israel faktiskt kunna bli ännu mer isolerade, och mer beskyllda, och han varnade sedan att alla israeliska militära aktioner mot Iran skulle vara ett enormt misstag. ("Oren: Kerry 'threats' won't deter Israel from opposing nuke deal", TOI, 24 juli 2015)

En redaktör för Jerusalem Post gav ett skarpt svar, Iran styrs av fundamentalistiska, apokalyptiska mullor som inte har några som helst betänkligheter inför att använda våld för att uppmuntra till deras expansiva planer för hela Mellanöstern. De förtrycker sitt eget folk, hänger homosexuella, förföljer religiösa minoriteter och fängslar journalister. Till och med Obama erkänner att Iran är antisemitiskt och uppmuntrar till terrorism världen över, då dess ledare uppmanar till USA:s och Israels förgörelse. Ändå hotar Kerry Israel för att de vågar försvara sig mot det här existentiella hotet. Uppenbarligen uppfattar han Israel, inte Iran, som det stora hotet mot stabilitet i Mellanöstern. ("Blaming the victim", JP Op-ed, 26 juli 2015)

Mars 2013. Jerusalem. Obama säger till israelerna att USA "står bakom" dem mot hot från Iran och alla andra som vill förgöra Israel, och sade till och med på hebreiska: "Ni står inte ensamma".

Augusti 2015. Washington DC. Obama säger att eftersom Israel motsätter sig det iranska avtalet, så står de nu ensamma. "Eftersom det här är ett sådant starkt avtal, har alla nationer i världen som har uttalat sig offentligt om det, med undantag för den israeliska regeringen, uttryckt sitt stöd… FN:s Säkerhetsråd har enhälligt utryckt sitt stöd för det. En majoritet av experter i vapenkontroll och icke-spridning stödjer det."

Nyckelordet i det uttalandet är "offentligt". "Fastän sänt via diskreta diplomatiska kanaler, så är de Arabiska Gulfstaternas farhågor angående kärnvapenavtalet Mellanösterns sämst bevarade hemlighet".

Han sade att Israels motstånd var "förståeligt", så ingen kan klandra dem "för att vara djupt skeptiska mot alla förbindelser med" den iranska regimen. Men han tror fortfarande att det här avtalet ligger i USA:s och Israels intressen, "och som USA:s president vore det ett upphävande av min konstitutionella skyldighet att agera emot mitt bästa omdöme bara för att det skapar en tillfällig friktion med en kär vän och allierad". Med andra ord, "det finns ingen rationell anledning att strida mot det, annat än en överdriven, möjligtvis till och med problematisk, trohet mot Israel". ("Obama's unmistakable message to Israel: You stand alone", Raphael Ahren, TOI Analysis, 6 aug. 2015)

Arabiska röster emot

Den jordansk-palestinske politikern Mudar Zahran säger, Jag och många andra arabiska politiker och beslutsfattare har lärt oss att Israel är nödvändigt för vår egen existens… Israel har räddat oss, och världen, från två globala katastrofer. Den första var Israels attack mot Saddam Husseins irakiska kärnvapenreaktor år 1981, som satte stopp för att Irak skaffade en atombomb som skulle användas mot västvärlden under det Första Gulfkriget.

Dessutom blev Syriens Assads hemliga kärnvapenprogram, byggt med hjälp av Nordkorea, förstört av Israel 2007. Fyra år senare utbryter inbördeskrig. Syrien förvandlades hastigt till en islamistisk högborg, där både Assad och hans fiender slaktade civila. Assad hade använd kemiska vapen, så varför skulle han ha varit motvillig till att hota världen med kärnvapen om han hade haft dem?

Nu finns det ett avtal med Iran. Även om detta kan ses som acceptabelt och rättvist av alla, så förstår de helt enkelt inte det som Israel förstår …: Iran styrs inte bara av shiitiska islamiska radikaler som inte håller vad de har lovat, utan om Iran skaffar en bomb, så kommer det att vara den enda kärnvapenmakten som inte skulle frukta för konsekvenserna av att attackera vilket land som helst, inte ens USA. Om … det landet besvarar attacken i natura, kan Iran inte bry sig mindre; dess ledare vill dö som martyrer, komma till himlen, och möta oskulderna. Faktum är, att ett kollektivt martyrium av alla iranier kan vara precis vad Irans mullahledare vill ha, för att efter en global katastrof kunna utlösa återkomsten av den shiitiske Messias, al-Mahdi.

Kommer Israel att rädda världen en tredje gång, möjligen genom att förstöra Irans kärnvapenprogram? Det är det ingen som vet, men om Israel inte gör det och Iran hotar världen med nukleär undergång, kommer de som demoniserar Israel, bojkottar det och stämplar det som en ond stat idag, önska att de hade stött Israel istället. ("Will Israel save the world a third time?", M. Zahran, Israel Hayom Op-ed, 21 juli 2015)

Hemska tanke: eftersom parterna i överenskommelsen är skyldiga att hjälpa Iran att skydda dess kärnanläggningar, mot attacker eller försök till sabotage, så väcker detta de skrämmande utsikterna av USA:s armé som försvarar Iran mot IDF! ("Nuclear Iran: Is the U.S. Really Suicidal?", B. Tawil, Gatestone Institute, 27 juli 2015)

En kolumnist för Kuwaits regeringsanslutna arabiska tidning Al-Watan, uppmanade Gulfstaterna att bryta banden med Iran och forma en allians med Israel, till och med en militär allians. Han sade att det verkliga fienden är den fascistiska persiska regimen, och om den skaffar atombomber, så kommer den inte att tveka inför att använda dem mot de Arabiska Gulfstaterna, medan Israel aldrig under [den arabisk-israeliska konflikten] har övervägt att använda sina kärnvapen mot sina arabiska fiender. ("US Jews concerned over anti-Semitic rhetoric from White House", Israel Hayom, 14 aug. 2015)

Efter avtalet

Officiella medierapporter från Iran sedan avtalet slöts har en återkommande refräng: En djup känsla av seger… Iran ser det här som att de har befäst sin status som en supermakt som har lyckats att böja det internationella samfundet för sin vilja. ("Tehran celebrates nuclear deal: World powers surrendered to Iran", Israel Hayom, 6 sept. 2015)

Eftersom USA:s Kongress inte bekämpade det här avtalet, kommer här ett antal gensvar, då världen förr eller senare kommer att stå inför verkligheten av en fundamentalistisk shiitisk atombomb.

Elliot Abrams sade att kritik mot Bibi för att han trotsade en amerikansk president och förlorade är fel. Han har alltid sett detta som existentiellt för Israel, hur kunde han då låta bli att försöka förändra den politiska kalkylen i USA? Borde han ha sagt minde, och inte riktigt försökt vinna diskussionen? Faktum är att han vann, då de flesta amerikaner och de flesta medlemmar i Kongressen är högst skeptiska mot det iranska avtalet och inte gillar det …

Viktigast av allt är att han lärde oss en viktig läxa för framtiden: en israelisk premiärminister som är övertygad i sin sak kan ta sig an en sådan kamp även om alla förutspår att han kommer att förlora den. Han eller hon kommer inte att dra sig undan på grund av politiska beräkningar och rösträknande förutsägelser, en mycket god förebild när nationell säkerhet står på spel… ("Netanyahu & AIPAC: Right to Fight", E. Abrams, The Weekly Standard, 3 sept. 2015)

I sitt tal till FN sade Bibi, angående avtalet med Iran, Det är inte lätt att motsätta sig något som omfamnas av de största makterna i världen… det vore mycket enklare att förbli tyst. Men historien har lärt det judiska folket tystnadens höga pris. Israel kommer att fortsätta att tala, och agera, efter behov. Israel kommer inte tillåta att Iran bryter in, smyger in eller promenerar in i kärnvapenklubben och ingen borde ifrågasätta Israels beslutsamhet att försvara sig mot dem som försöker förgöra oss.

Han satte allt detta i ett historiskt sammanhang. I varje generation har de funnits som rest sig för att förgöra vårt folk, och räknade upp de antika rikena Babylon och Rom, Inkvisitionen och fördrivningar, pogromerna och Förintelsen.

Nu har ytterligare en regim rest sig och svurit på att förgöra Israel. Men Iran borde betrakta att jag står här idag som representant för Israel, ett land som är 67 år ungt, men för nations-staten av ett folk som är nästan 4 000 år gammalt. De babyloniska och romerska rikena existerar inte längre, inte heller det nazistiska tredje riket. Men Israel lever. Israels folk lever …

Åt Irans härskare proklamerade han: Er plan att förgöra Israel kommer att misslyckas. Och till resten av nationerna sade han: Oavsett vilka resolutioner ni antar i den här byggnaden, oavsett vilka beslut ni tar i era huvudstäder, så kommer Israel att göra allt som krävs för att försvara vår stat och för att försvara vårt folk. ("Israel will not permit any force on earth to threaten its future", BFP Israel Prayer Update, 2 okt. 2015)

Profetiska strider vid horisonten

Israels vice premiärminister Silvan Shalom relaterade till en uppriktig konversation som han hade med en högre brittisk minister som sade, Jag är en vän till Israel, men som en vän… och sedan började hon kritisera oss för att bygga bosättningar. Shalom: Jag sade till henne att Du ignorerar vår oro angående Iran, du ignorerar alla palestinska terrorattacker, du ignorerar det faktum att palestinier bryter varje avtal de har ingått med oss genom att ta ensidiga steg i internationella forum, men ifall någon bygger ut en balkong, eller om vi meddelar att det kommer att byggas 300 nya hem i Bet El, så kritiserar du din "gode vän" Israel. Det är som om det inte finns något Iran, inget Al Qaeda, inget ISIS, inget Hamas, inget Hizbollah, ingen Islamisk Jihad - endast Israel kan hållas ansvarigt för alla problem som finns i Mellanöstern! ("Dept. PM: West Doesn't Realize Iran is a Threat to Them as Well," Arutz 7, 31 July 2015)

Den 10 september kritiserade Bibi starkt det Europeiska Parlamentet efter att man hade godkänt krav på märkning av produkter från israeliska bosättningar. Han kallade det för en förvanskning av rättvisa och logik som inte leder till fred. Roten till konflikten är inte områdena, inte heller bosättningarna, utan palestiniernas förkastande av Israels existens oavsett vilka dess gränser än må vara. Han sade också att judarna minns vad som hände när Europa märkte judiska produkter på 1930-talet. ("PM: We remember what happened when Europe labeled Jewish products", Israel Hayom, 11 sept. 2015)

Den islamiska invasionen av Europa

En snabb fråga: Vilken är den huvudsakliga exporten från arabiska nationer till västvärlden idag? Svar: emigranter och flyktingar.

Det kan finnas en god sida av det här, om det skakar om Europas judar till att inse att även om det går att uthärda idag, så finns det inga garantier för imorgon. Detta skulle kunna resultera i en betydande ökning av aliyah, vilket är det vi ber om. ("The Arab Spring & Europe's fall", Shahaf Mezin, Israel Hayom Op-ed, 3 sept. 2015)

En fransk politiker sade, tydligen på skämt, att Europa gjorde sig av med sex miljoner judar och har nu fått sex miljoner muslimer. Enligt Bibeln kan det vara sant (1 Mos. 12:3a; Gal. 6:7).

Jack Engelhard rapporterar att en saudisk regeringstjänsteman sade, Vi ignorerar medvetet problemet som en strategisk manöver. Om dessa flyktingar… bosätter sig i Västvärlden, så kommer de att ta med sig sin ledstjärna av ljus som är Islam. Har den här invasionen av immigrationsjihad varit planen hela tiden? IS och andra muslimska terrorister har tvingat miljoner att utrymma en kontinent för att inordna sig på en annan kontinent. Och de flesta "flyktingar" är män i militär ålder.

Var är de 57 länder som utgör världens islamiska distrikt? Det är klart! Även de ignorerar medvetet problemet för att föra Islam in i våra liv. ("Syrian Refugees, How Lucky They Aren't Jews", J. Engelhard, Arutz 7 Op-ed, 8 sept. 2015)

Zalmi Unsdorfer undrar om Europa har blivit förbannat. … jag ser gudomligt ingripande i allt det här och jag har lärt mig att Israels G-d söker sin hämnd… Den principen som användes för att dränka Farao Ramses och hans vagnsförare var lex talionis [lagen om öga för öga] för att han beordrade dränkningen av alla judiska förstfödda. Det finns många andra exempel i Skriften och våra egna lagar är byggda på proportionella straff …

En annan andlig lag är att Gud välsignar dem som välsignar Israel och förbannar dem som förbannar Israel (1 Mos. 12:3). EU har stått i spetsen för antiisraelisk aktivism, stått bakom deklarationer för en enhällig palestinsk statsstatus på suverän judisk mark. Europas akademiska organ och handelsförbund står bakom den globala rörelsen för antiisraelisk bojkott, och försöker avlegalisera Israel som en suverän judisk stat och förstöra hennes ekonomi med sanktioner och diskriminerande märkningar av hennes export.

Hur dömer Uttågets Gud en nation som förnekar legitimiteten hos Hans folks gränser? Han gör ett hån av deras gränser. Och hur skulle denne Gud döma en nation som försöker förstöra ekonomin i Hans folks stat? Han gör ett hån av deras ekonomi. ("Has Europe Been Cursed?", Z. Unsdorfer, Arutz 7 Blogs, Zion's Corner, 17 sept. 2015)

Israels Klippa = Guds Ord

Vid mötet i september för Studiecirkeln för Tanach, sade Netanyahu till dem som var närvarande, att tillsammans med landet Israel är Bibeln den grundläggande anledningen till att den judiska staten existerar idag… Bibeln är klippan för vår existens. Den förtjänar att studeras noggrant och regelbundet, vilket han gör varje Sabbat.

Det är viktigt för honom att israeliska barn läser Tanach [då den lägger grund] för deras kunskap om vår kultur och vårt arv, som är berättelsen om tro, historia och moral mellan människa och människa och mellan människor och G-d.

Samma moral gäller för hela mänskligheten, men Bibi ser en trend bland nationerna emot detta. Ett av de tydligaste tecknen på världens rebelliskhet mot Guds Ord, är den globala trenden som förnekar våra rättigheter och vår koppling till det här landet och faktiskt till själva livet.

Kommer Israel att överleva? Det är det ingen tvekan om. Men, med referens till Josuas bok sade han att Israel inser att de som vill förgöra oss måste bekämpas… Hans outtalade slutsats var uppenbar: Irans trumslag av hot om att förinta Israel gör det till en fiendestat. Baserat på undervisning från Guds Ord, förbereder Bibi Israel på att kämpa för sitt liv. ("Netanyahu: The Bible Is the Rock on Which Israel Stands", BFP News Update, 7 sept. 2015)

För evigt, YHVH, står ditt ord fast i himlen.

Psaltaren. 119:89

Chuck & Karen Cohen