Shalom från den Store Konungens stad

En intensifierad attack mot Guds Ord och Hans natur började på 1800-talet. Under århundradena dessförinnan hade Bibeln översatts till levande språk, vilket resulterade i att många människor blev frälsa och fick se sanningen i Guds eviga förbund med Israel.

Attacken mot Gud i de sista dagarna

Låt oss titta kort på de tre delarna av den här attacken:

Evolutionen: Darwins Om arternas ursprung publicerades 1859. Det ämnet hade debatterats på vetenskapliga arenor under omkring 50 år. Även om Darwins bok lägger fram vetenskapliga bevis, används två ickestödda slutsatser – det spontana frambringandet av liv, och transmutation av arter - fortfarande för att attackera Guds identitet som alltings Skapare, uppenbarat i Hans grundläggande uppenbarelse av sig själv för människan (1 Mos. 1:1; Joh. 1:1-3).

Textkritik, eller Högre bibelkritik: Som en frukt av rationalism infiltrerade det här studierna av Guds Ord på 1600-talet, och dess främste förespråkare, den tyske bibelforskaren Julius Wellhausen, gav det teologisk anständighet på 1870-talet. Dess logiska grund tolkar Bibeln ur ett mänskligt resonemangs synvinkel. Dess lärda bedömer Ordet och bestämmer vad som är sant och inte sant. Bibliska övernaturliga händelser ses som myter och legender. Men, när människor dömer Guds Ord enbart med sin begränsade förståelse förnekar de att vissa uppenbarade sanningar är högre än vad mänskligt resonemang kan förstå (1 Kor. 13:12).

Reformjudendomen: föddes 1810 och accepterades och fick till och med anseende på 1840-, och 50-talen. Den kan inrymma allt från sekulär humanism eller en idé om en personlig Gud, eller till och med en Skapare, till personlig progressiv uppenbarelse. Den ifrågasätter Guds existens och avvisar att judarna skulle vara ”utvalda”. Resultatet av detta är att dessa judar assimileras var de än bor. De förespråkar idén om ett hopp på frälsning i en messiansk tid, och avvisar idén om en Kung Messias. Den här rörelsen är skadlig för Guds folk och plan. Gud utvalde judarna till att vara Hans egendomsfolk (5 Mos. 7:6-8), ett folk som bor avskilt så att de inte förlorar sin andliga identitet på grund av att de absorberas in i andra nationer (4 Mos. 23:9b).

Guds gensvar: Biblisk Sionism

Guds gensvar på de här attackerna mot Hans natur, Hans Ord och Hans folk är den moderna sioniströrelsen, Hans utvalda folks återvändande till Hans land. Det började på allvar under 1880-talet och det pågår än idag. Det var också ett svar på de engelska puritanernas och de skotska covenanternas böner, som på 1700-talet kunde läsa Ordet på sitt modersmål och insåg nödvändigheten i att judarna återvänder till sitt land innan Messiah Yeshuas återkomst.

Guds svar i Israels återupprättande visar för det första att vår Skapare har skapat Israel till sin ära (Jesaja 43:1, 5-7, 15, 21; 46:13). För det andra bevisar återsamlandet av Hans folk att Hela Skriften [Gamla Testamentet i sammanhanget] är utandad av Gud… (2 Tim. 3:16), och är pålitligt, sant och sanningen (Joh. 17:17). För det tredje har Gud visat att Israel inte bara var Hans utvalda nation på biblisk tid, utan att de fortfarande är Hans utvalda idag.

Återupprättandet av Hans folk till Hans land, och Hans land till Hans folk, är Guds planerade gensvar på Satans ränksmideri för att slutligen vilseleda hela världen. Gud utmanar den här humanistisk-sataniska attacken, som frågar Har Gud sagt? med ett klart bevis för att Jag skall vaka över mitt ord för att fullgöra det.  (Jer. 1:12b, se även 4 Mos. 23:19; Jes. 55:11; Joh. 10:35).

Islamsk terrorism

Yoram Ettinger säger att islamsk terrorism har sällan, om någonsin, varit ett resultat av ”social och ekonomisk förlust eller avsaknandet av medborgerliga friheter.” Dess sanna källa är en ”fjorton sekel gammal megalomanisk, auktoritetstroende, intolerant, antidemokratisk, repressiv, ickeförhandlingsbar och evig strävan” att erövra världen för Islams räkning.

Islam ser sig inte som en “fredsreligion”. Salam (fred/frid), som kommer från samma ordrot som Islam, är enbart mellan muslimer, och inte gentemot icketroende om det inte är för att vilseleda eller förstöra, som Koranen, (Sura 20, v. 47-48) instruerar, ”fred/frid över alla som följer [Allahs] vägledning… och bestraffning ska drabba de som förnekar [Allah].” ”Fred/frid” mot otrogna ses som en ”tidsbegränsad” vapenvila, tills dess att muslimsk kraft kan tvinga till total underkastelse. ”Att offra verkligheten och långsiktig nationell säkerhet på altaret för politisk korrekthet och kortsiktig bekvämlighet medför att västerländska beslutsfattare och formare av allmänna åsikter” vägrar att erkänna ”den centrala rollen (eller någon roll alls) som Islam spelar i det intensifierande hotet från terrorism.”  ("The volcano of Islamic terrorism", Y. Ettinger, Israel Hayom Op-ed, 10 jan. 2016)

Efter terrorattackerna i Bryssel noterade Judith Bergman, politisk analytiker, att F. Mogherini, EU:s högsta representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, sade under en konferens förra året, att ”Islam hör hemma i Europa… politiska Islam borde vara en del av bilden”. Hennes förblindelse inför Islams sanna natur, som delas av EU:s politiska och kulturella elit är ansvarig för Europas ”nuvarande tillstånd av fullständigt kaos”, rent säkerhetsmässigt.

”Västerländska politiska och militära” institutioner vägrar att se på Islams politiska och militära doktriner. Står man inför en fiende som ser dessa doktriner som ”dess skäl att finnas till”, så är denna vägran ett ”grovt myndighetsmissbruk och hänsynslöst risktagande”.

Islams politiska och militära doktriner, som är kodifierade i islamsk lag, och baseras på Koranen och hadith, ”är inte föremål för olika tolkningar”. Turkiets president Erdogan hade rätt när han sade, ”det finns ingen moderat Islam. Islam är Islam”. En terrorist från Islamska Staten (IS) lyder endast Koranen : ”Bekämpa och döda tvivlarna var du än finner dem…” (9:5) ("Jihad in Brussels", J. Bergman, Gatestone Institute , 24 mars 2016)

Israels premiärminister Bibi Netanyahu sade att terror kommer från ”en mordisk ideologi”, inte från ockupation eller frustration, ”utan från hopp – hoppet… att skapa ett islamskt kalifat i hela Europa”. ("Trudeau's shocking strategy", Dan Illouz, JP Op-ed, 30 mars 2016)

Islams mål - världsherravälde

Dr. Ephraim Herrera, författare till Jihad: Fundamentals & Fundamentalism, skrev nyligen att Iran för 25 år sedan instiftade sitt årliga Jerusalemdagfirande (Al-Quds) under Islams heliga månad, Ramadan. Dess motto är “Död åt Israel”, en tydlig uppmaning till Israels utplåning. “Hat mot Israel är pelaren för ayatollans regim”, då Ayatolla Khomeini för några år sedan sade i en predikan att sionistregimen ”måste raderas från historieböckerna”.

Ändå hindrar inte ”Irans krigförande antisionism och antisemetism” västerländska nationer från att åtrå ”feta kontrakt med Iran, med upphävandet av ekonomiska sanktioner som påföljd… Västvärlden är villig att offra Israel på altaret för iranska pengar”. Kommer delar av de ofrysta medlen gå till att beväpna terrorister? Ja. Irans utrikesdepartement sade att de kommer att fortsätta att finansiera Hamas, då ”kriget mot Israel fortfarande är ett primärt mål för deras politik”. ("Iran's territorial ambitions", Dr. E. Herrera, Israel Hayom Op-ed , 17 feb. 2016)

En dag efter attackerna i Bryssel skrev Boaz Bismuth, ”Jag levde i Europa under många år”, och europeerna hade alltid ursäkter för terrorism. Och när de ursäkterna tog slut var den yttersta orsaken till allt ”den sionistiska ockupationen och förtrycket mot palestinier…”

Européer ser inte att deras situation idag är mycket värre än vid Islams tidigare försök att erövra det (732, 1529, 1638 e.Kr.). Sedan ”stoppades de muslimska inkräktarna med murar. Idag behöver fienden inte inkräkta”. Han bor där och ”behöver bara tillverka en hemmagjord bomb och gå ut på gatan. Det finns ingen armé i vägen för honom”. ("Not because of 'occupation’", B. Bismuth, Israel Hayom Op-ed , 23 mars. 2016)

Franklin Graham är en djärv, icke politiskt korrekt kristen. På Uppståndelsedagen dödade en islamsk terrorist över 65 personer i Pakistan, de flesta kvinnor och barn. Talibanerna sade att de hade kristna som måltavla. Graham svarade, ”Dessa familjer firade en uppstånden Frälsare som tog våra synder till korset… [muslimer] vill att hela världen ska buga inför Islam. Det kommer inte att ske. Ordet säger att Gud gav Honom namnet över alla namn, för att i Jesu namn alla knän skall böja sig, i himlen och på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna, Gud, Fadern, till ära, att Jesus Kristus är Herren. (Fil. 2:10-11)!” ("F. Graham Reminds… Islamists What Philippians 2 Says", J. LeClaire, Charismanews , 30 mars 2016)

Att förbanna judarna: kontraproduktivt och farligt

Karin McQuillan rapporterar att två israeliska forskare har utvecklat ”ett nästan mirakulöst botemedel…” för prostatacancer, den näst största dödliga cancern för män. Kärlinriktad fotodynamsk terapi är en trettio minuter lång engångsprocedur, utan biverkningar på varken urinering eller sexuell funktion. Man förutser dessutom tillämpningar för bröst-, äggstocks-, lung-, och hitintills obotbar bukspottskörtelcancer.

Det här israeliska medicinska ”miraklet” fick henne att tänka på Tyskland. ”Nazisterna utrotade sina judiska medborgare…” Lockade av nazisternas judehat tog araberna parti för Hitler; ”priset för deras trohet” – ingen europeisk jude skulle finna sin tillflykt i Palestina. Storbritannien och USA gick i stort sett med på det, och till och med när de kämpade mot nazisterna gjorde de allt de kunde för att hindra aliyah – judisk immigration till Israel.

”Gudomlig rättvisa har fört det ondskefulla beslutet åter för att hemsöka oss. Jihad- rörelsen är Hitlers bestående gåva till oss.” Det Tredje Riket utbildade det egyptiska Muslimska Brödraskapet (MB) i antisemitisk propaganda, bombtillverkning och andra sabotagetekniker.”

Efter kriget fortsatte Västvärlden att hindra ett nyfött Israel. Om man hade stött Israels kamp mot det ”antisemitiska islamska angreppet”, hade man kanske kunnat svälta jihadisk terrorism för länge sedan. Men Europa ägnade sig särskilt åt arabisk-muslimskt judehat, ”delvis genom att buga sig för oljerika araber”, och delvis ur ett behov av att se judar i dålig dager och mildra sin skuld för Förintelsen.

Idag, genom att blint öppna dörrarna för en ”muslimsk invasion av Europa, kommer Tysklands kansler Merkel” att driva ut de resterande judarna från EU, som är måltavlor för den antisemitiska islamska anden. EU:s muslimer har terroriserat judar i åratal, och tvingat många att fly, men vissa europeer finner detta som acceptabelt. Så det sista ”tragiska kapitlet i Europas självförstörelse är för handen, med antisemitism som dess kärna i varje steg.” ("Another miracle from Israel? …" K. McQuillan, American Thinker, 13 jan. 2016)

Skapa en palestinsk stat? Säg bara ”Nej”!

I en färsk terrorvåg i Israel kallas de palestinier som försöker mörda judar genom att använda knivar, yxor, bilar och skjutvapen för ”ensamvargar”. Men i en artikel skriven av Daniel Polisar 2015 i tidsskiften Mosaic bevisas detta vara en lögn. Caroline Glick: ”Polisar studerade uppgifter om allmänna åsikter bland palestinierna, från undersökningar genomförda av fyra oberoende forskningsgrupper under de senaste 25 åren”, som ställde upp några grundläggande fakta om dessas syn på Israel. För det första stödjer de flesta terrorism mot israeler. För det andra hatar en stor majoritet Israel och anser att ”judarna inte har någon rätt till Landet Israel”, så Israel har inte någon rätt att existera.

De här rönen visar att dagens terrorister inte är några ”ensamvargar… uppeggade av propaganda från den Palestinska Myndigheten [PA].” Dessa mördare är istället ”lojala representanter för deras terrorismstöttande samhälle…”

Dessutom ”tror palestinier att terrorism lönar sig.” De har rätt, och eftersom israeliska eftergifter har stöttat den övertygelsen inser nu fler israeler detta och de har därför ”valt regeringar som motsätter sig blidkande…” ("Coordinated assault", C. Glick, JP Op-ed , 21 jan. 2016)

Finns det en chans för verklig fred med kommande generation av palestinier? Absolut inte, på grund av det som lärs ut i Palestinska Myndighetens skolor. ”Israel utelämnas rutinmässigt på kartor, man säger att israeliska städer ligger i Palestina, martyrium firas, och inte en enda gång nämns Förintelsen i över sjuttio läroböcker av PA”, rapporterar Gal Berger, Israels Radios korrespondent för palestinska frågor. Han undersökte vad textböckerna för årskurserna 1-12 lär ut och fann ”ett systematiskt utsuddande av Israels existens”, och ingen lektion alls om någon tvåstatslösning.

Islamska studier innehåller ”hyllad martyrdöd”, och inkluderar en lektion för årskurs fyra, där barnen ombes ”skriva om en palestinsk martyr av eget val”. Hyllingar till martyrium fanns även i en textbok för årskurs nio. Koranen citeras, och det står att martyrer ”ska få komma till den högsta platsen i paradiset, tillsammans med profeterna och budbärarna”.

Raderandet av Israel nöts in i unga sinnen så tidigt som första klass, där israeliska städer inom den ”Gröna linjen” benämns som städer i Palestina. ("'No education toward 2 states in Palestinian textbooks,' report finds.", TOI , 1 mars 2016)

Nationerna mot Jerusalem (Sakarja 12:2-3)

Storbritannien: I Storbritanniens parlament sade premiärminister Cameron att han blev chockad när han såg “den effektiva militära omringningen av … ockuperade östra Jerusalem”. Han påstår att hans regering stödjer Israel, ”men vi stödjer inte illegala bosättningar, vi stödjer inte det som sker i östra Jerusalem. Det är mycket viktigt att den här huvudstaden bevaras på det sätt som den gjordes förut.” Förut, som när det var Israels huvudstad under Kung David och Storbritannien var en avgudadyrkande hord av hedniska stammar? ("Obama: We must give hope to Israelis & Palestinians", Israel Hayom, 25 feb. 2016)

Bibi svarade Cameron, “Endast israelisk suveränitet” stoppar IS från att förstöra heliga städer, som de gör över hela Mellanöstern. ”Endast israelisk suveränitet… säkerställer att stadens arabiska invånare har vägar, kliniker, anställning och andra medel för ett normalt liv som deras bröder i övriga Mellanöstern inte åtnjuter. Endast israelisk suveränitet… garanterar att lagens regler gäller för alla medborgare”, vilket inte existerar i större delen av Mellanöstern, inklusive områdena under den Palestinska Myndighetens styre. ("…Cameron has forgotten some basic facts …", Israel Hayom, 26 feb. 2016)

EU: I januari fastställde EU-rådet ”regler för att märka judisktillverkade produkter från Judéen, Samarien och Jerusalem” och utfärdade ett dokument med planer för en fredsprocess i Mellanöstern, men terrorism nämndes inte en enda gång. För EU är det bara Israel som hindrar att det blir fred ("Coordinated assault", C. Glick, JP Op-ed , 21 jan. 2016)

Israels departement för jordbruk och landsbygdsutveckling sade i ett uttalande, ”Märkning av produkter och bojkotten av israeliska produkter utformad av europeiska länder och företag är klandervärd, och stinker av antisemitism. [Europeiskt] hyckleri skriker i högan sky. De är ”mycket bekymrade” för fred i Mellanöstern, och de ser till att märka israeliska produkter medan de rusar för att sluta avtal med terrormakten Iran.” ("EU businesses demand 'made in occupied territories' labels on Israeli settlement products", Israel Hayom, 4 mars. 2016)

USA: Isi Liebler skriver, “Obama fortsätter att ignorera de katastrofala globala konsekvenserna av hans bristfälliga Mellanösternpolitik”, som har resulterat i hundratusentals döda araber i inbördeskrig och miljoner flyktingar. Men i en intervju av Jeffery Goldberg, kallar han arrogant Bibi för “en av hans största besvikelser”. M. Oren, före detta israelisk ambassadör i USA gav ett skarpt svar, ”Är Netanyahu en av Obamas ”största besvikelser” som ledare i Mellanöstern? En större besvikelse än Syriens president Assad? Än Irans tidigare president Ahmadinejad? Än ISIS ledare Baghdadi?” Libler lägger också till i listan Israels ”fredspartner” PA:s president Abbas”, som välsignar blodet hos dem som mördar oss”, och Irans ledare Khamenei, ”som Obama gynnar trots dennes upprepade uppmaningar till Israels utplåning…” ("Obama's dangerous new initiatives", I. Leibler, Israel Hayom Op-ed , 16 mars 2016)

Utrikesminister ”Kerry har en ny strategi för att uppnå fred i Mellanöstern: att mobilisera den internationella församlingen för att gadda sig samman mot Israel.” USA:s försök att pressa Israel har misslyckats, så inför EU:s utrikesministrar sade han: ”Detta kommer att kräva att hela det globala samfundet” arbetar tillsammans. ("Kerry to world: let's gang up on Israel", Stephen M. Flatow, JNS.org , 16 mars 2016)

Efter att Bibi lovade att Golan ”för alltid ska förbli under israelisk suveränitet”, sade en talesman för amerikanska staten att USA inte ser Golan som en del av Israel. Men Golan – det bibliska Basan – blev givet åt Israel av Gud under Moses ledarskap (4 Mos. 21:33-35). ("US 'doesn't consider the Golan a part of Israel'", Arutz 7 , 18 apr. 2016)

FN mot Jerusalem

När FN:s generalsekreterare Ban kopplade samman israelisk ”ockupation” med palestinsk terrorism blev israeliska tjänstemän ”rasande”. Han sade ”Så som förtryckta folk har demonstrerat genom tiderna, är det mänsklig natur att reagera på ockupation.” Han kallade israeliska bosättningsaktiviteter för ”förolämpningar” mot palestinierna och resten av världen.

Netanyahu: ”Det finns inget urskuldande för terrorism. Palestinska mördare vill inte bygga en stat – de vill förstöra en stat och det säger de helt öppet. De vill mörda judar av den enkla orsaken att de är judar… FN förlorade sin neutralitet och moraliska kraft för länge sedan”, och Bans yttrande bekräftar den bittra sanningen.

Honest Reporting undrade om Ban verkligen tror på vad han sade. Idag är 190 nationer involverade i territoriella tvister, och det finns ”42 våldsamma konflikter” i världen, som under enbart 2014 resulterade i ”12 181 000 flyktingar och 180 000 dödsfall. Ban ägnade sju år som FN:s generalsekreterare” utan att en enda gång ”referera till något av dessa dödsfall som ”naturliga” eller på grund av ”mänsklig natur”, utom på mord på israeler.” ("Is Murdering Israelis Just 'Human Nature'?", Daniel Pomerantz, HonestReporting , 4 feb. 2016)

Israels FN-ambassadör D. Danon blottade FN:s säkerhetsråds hyckleri. Sedan förra hösten har israeler genomlidit en våg av terror: 30 personer har dödats, hundratals sårats. Under den här tiden har säkerhetsrådet antagit tolv resolutioner som ”fördömer terroristattacker i Frankrike, Sinai, Libanon, Mali, Tunisien, Turkiet, Irak, Syrien, Nigeria, Burkina Faso, Somalia och Sudan. Inte en enda gång [nämndes] de israeler som blivit mördats av terrorister.” ("Israel slams UN chief's hypocrisy on terrorism", Israel Hayom , 27 jan. 2016)

Anne Bayefsky skriver att ”FN:s kommission för kvinnors ställning avslutade sitt årliga möte i New York [den 24 mars] med att fördöma ett enda land för att kränka kvinnors rättigheter… Israel, för kränkning av palestinska kvinnors rättigheter.” Samma dag avslutade FN:s råd för mänskliga rättigheter i Geneve sin en månad långa sammankomst med att ”fördöma Israel fem gånger fler än någon annan av de 192 medlemsstaterna i FN…” ("…UN names democratic Israel as world's top human rights violator", A. Bayefsky, Fox News, 29 mars 2016)

I april ignorerade en resolution av UNESCO – FN:s organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation – fullkomligt alla ”judiska band till området i Jerusalems gamla stad där Tempelberget och Västra Muren ligger ligger, ”och kallar oupphörligen Israel för ”ockupationsmakten”. Netanyahu konstaterade, ”FN skriver om en grundläggande del av den mänskliga historien…”

UNESCO fördömde också Israel för dess ”kontroll över” Patriarkernas grav i Hebron, och Rakels grav i Betlehem, och anser dessa platser vara ”en väsentlig del av Palestina…” ("PM slams UNESCO resolution ignoring Jewish connection to Temple Mt", TOI , 16 apr. 2016)

Netanyahu lyfter upp sanningens baner (Psaltaren 60:6)

I mars tilltalade Bibi den Amerikansk-israeliska kommittén för politiska åtgärders konferens [AIPAC] via satellit, och sade att ”det judiska folket återigen är fritt och självständigt i vårt uråldriga hemland”.

Han noterade de ”två motsägande trender”som Israel står inför idag. Positivt är de ”delegationer på hög nivå” som regelbundet besöker Israel från många nationer, inklusive Fjärran Östern. Då de ”konfronterar framväxten av militanta Islam och den terrorism som medföljer, kommer de … för att lära av Israels beprövade säkerhets- och underrättelseförmåga hur de bättre kan försvara sina egna folk.” De vill också ”uppgradera sina ekonomier med Israels teknologi…”

Det negativa: många ”baktalar Israel i nationerna”, och FN gör ”Israel som måltavla för tuktan och fördömande”. Så hur kan man ta för givet att FN kan ”besluta om en rättvis och säker fred för Israel?” Men vissa tror att FN kan det och trycker på för en resolution av säkerhetsrådet ”för att påtvinga Israel villkor”. Något sådant ”skulle bara övertala palestinierna att de kan knivhugga sig fram till en stat”, och inte en stat brevid Israel, utan ”istället för Israel”.

I åratal har Palestinska Myndigheten [PA] hjärntvättat ”unga palestinier med mordiskt hat mot Israel…” [Bibi visar en film som uppvisar barn som blir indoktrinerade till att hata judar, att se på hela Israel som ”Palestina”, och ett klipp från PA:s TV som visar en mycket ung arabisk flicka, inte äldre än fyra år, med en kniv som säger ”Hugg, hugg, hugg!”]

Bibi: ”Det här är sjukt… oförlåtligt…” Hon föddes inte till att hata, men ”uppfostrades till att hata, liksom de palestinier som mördade” oskyldiga människor i Israel nyligen. Om det globala samfundet vill ha fred, låt det då kräva att PA slutar upp med att förgifta barns sinnen, och ta sedan itu med det verkliga hindret – den ”palestinska vägran att acceptera en judisk stat inom några som helst gränser”.

Netanyahu bekräftade att ”Iran helt och fullt har förbundit sig till… vårt folks mord. Dess ledare proklamerar högt, offentligt och stolt… att deras mål är att förgöra Israel… Efter att kärnenergiavtalet ingicks har Iran fortsatt att genomföra tester med ballistiska missiler, i strid mot deras internationella skyldigheter… Iran avfyrade nyligen en ballistisk missil med en hebreisk text målad på den… ”Israel måste utplånas”.” ("Full text of Netanyahu's 2016 address to AIPAC", TOI , 22 mars 2016)

Aliyah – Bara gör det!

Varningar hörs från inom det traditionella judiska samfundet, som uppmanar judar att fly ur exilen och återvända till Israel. Det skedde även i Europa på 1930-talet, men de flesta judarna vägrade att lyssna. Drygt sex miljoner döda senare ber vi för att judar i exil ska lyssna till varningarna idag.

I ett meddelande i en videoinspelning uppmanar Lori Palatnik, ledare för Jewish Women's Renaissance Project judar att göra aliyah eftersom ”Israel är den säkraste platsen för judar att leva på”. Efter 9 september läste hon ”de läskiga profeterna som talar om tidens slut”, när världssystemet kommer att fallera och judar kommer att flytta till Israel. Hon frågar en ”stor rabbin” om hur man ska kunna veta när det är. ”Han sade: ”När de börjar döda judarna på gatan… Försvinn då därifrån!”” Det sker nu på många platser världen över.

Hon vet att det finns risker även i Israel, ”men regeringens högsta prioritet är att beskydda det judiska folket”. Hon planerar att flytta ”mycket snart”, och avslutar med detta: ”Jag hoppas att det här inte är allt för apokalyptiskt för er, men historien utspelas framför våra ögon. Vi kan inte vända oss bort.” ("Founder of 'Birthright for Moms': Jews should move to Israel before end of days", TOI , 29 jan. 2016)

Mediepersonligheten Rabbi A. Abramowitz, som reser runt och ”delar den upplyftande sanningen om Israel”, släppte också en video där han uppmanar ”amerikanska judar att flytta till Israel, för att uppfylla den bibliska profetian om de förskingrade som återsamlas”.

Han knyter an Purims berättelse till idag, och sammankopplar ”självuppfattningen som judarna i Susan [Persiens huvudstad] hade” med den självuppfattning som judarna i Tyskland hade strax innan Förintelsen” och med USA:s judar idag. Han varnar de sistnämnda, ”Ni är i större fara” än judar som befinner sig någon annanstans, för ”ni känner inte hur stor fara ni faktiskt befinner er i”. Som israeler ”är det vårt ansvar att slå larm… att det är dags att komma hem”.

Till dem som säger att ”det är fel att skrämma folk till att göra aliyah ” svarar han skarpt, ”Det är fel att skrämma folk till att göra något som inte utsätter dem för fara, men om folk befinner sig i fara vore det fel att inte underrätta dem”.

Han delade nyligen sitt budskap i USA, men de flesta ”judar var inte det minsta mottagliga… [men några] kristna grupper var eniga… en kristen som jag talade med sade att jag ska säga till judarna att om något händer judarna i USA, kommer de kristna som har en kärlek till Israel att gömma dem i sina hem”. ("Rabbi Urgently Warns American Jews to Get Out", BreakingIsraelNews, 24 mars. 2016)

Liebler säger att Europas situation är mycket farlig. Muslimska immigranter som är infekterade av antisemitism av islamsk typ skapar ”oheliga allianser med traditionella antisemiter och västerpolitiker”, och skapar ett judehat som liknar det som fanns när nazismen växte på 1930-talet.

Det finns också en avsaknad av sunt förnuft, som har bevisats av ”europeiska länders krälande” för Iran. Europa, gravplats för över sex miljoner judar, är värd för ledare för en nation som uppmanar till Israels död. Men de flesta ledare i EU, till och med påven, verkar vara villiga att sälja Israels barn och dela dess land (Joel 3:2) för egen vinning (1 Tim. 6:10). ”Europeiska judar som inte lyckas se skriften på väggen lever helt enkelt i förnekelse.” ("No more illusions: Come home", I. Leibler, Israel Hayom Op-ed , 3 feb. 2016)

Rysslands president Putin & Israel

Putin har varit ”ett mysterium” för världen ”ända sedan han kom till makten”. Och när han abrupt deklarerade att Ryssland skulle återkalla många av deras styrkor från Syrien, växte hans rykte som någon som inte passar in i västvärldens förutfattade mening.

Han hade ”uppnått sitt direkta mål…” Ryssland är återigen en supermakt i Mellanöstern, en tillförlitlig allierad, och hans armé är en kraft att räkna med. Än mer nämnvärt är att han bevisades vara en man med ”beslutsamhet”, en kvalitét som är nödvändig för att leda en stor nation. Med dagens ”svaga, tvekande, alienerade” ledare som Obama, så ställs den person som visar upp sådana kvaliteter direkt i rampljuset.

Rysslands militära intåg i, och utmarsch ur Syrien ”var blixtbeslut” och överraskade de flesta analytiker. ”Och förmågan att överraska ses också som en tillgång i invecklade internationella situationer”.

Men den här ryssens drag ”uppdagade ytterligare en spelare som vet hur man manövrerar i en skiftande internationell verklighet och hur man uppträder” vist – Israel, och särskilt Netanyahu – som var ”tillräckligt insiktsfull för att inte bara acceptera” Rysslands intåg i Mellanöstern, utan lyckades dessutom ”härleda diplomatisk vinning ur det”. Israels måttfulla förhållningssätt var en positiv kontrast till andra nationers ”hysteriska reaktioner”. Och det stod än en gång klart att Putin håller Bibi ”i hög aktning”, trots Israels ”oberoende ställning och beslutsamhet att stå upp för sina intressen – eller möjligtvis på grund av dem”. ("Russia is a superpower again", Ariel Bolstein, Israel Hayom Op-ed, 16 mars 2016)

I Moskva sammanträdde Israels president Rivlin med Putin för att tydligt fastställa Israels var gränserna går. ”Israel skulle inte acceptera… iranska beväpnade styrkor nära Golan”, och Golans framtid är ”icke-förhandlingsbar – området måste förbli under israelisk kontroll”.

Putin sade att Ryssland har förbundit sig till att se till Israels säkerhet, och att han har ”ett personligt åtagande gentemot alla de ryssar som har emigrerat till Israel”. ("Israel presents red lines to Russia on Golan, Iran", Arutz 7, 17 mars 2016)

Israels arameiska kristna

Shadi Khalloul, grundare av den Israelisk-Armeiska rörelsen, har tjänstgjort som löjtnant i IDF:s fallskärmsjägardivision. Han skrev att, ”Förra året erkände Israel ”Arameernas” - en grupp kristnas - existens” inom sina gränser; en handling som inte en enda arabisk eller muslimsk nation i Mellanöstern någonsin har gjort eller kommer att göra.” Den här distinkt religiösa och etniska gruppen härstammar från ”ursprungsbefolkningen från den forna Bördiga Halvmånen. Deras språk, arameiska, var det [ WFJ red.: ”ett av de”] språk som Jesus talade…”

Israel ger dessa kristna och de andra minoriteterna i Israel – druser, muslimer, beduiner, bahaierna, med flera, – fullständiga medborgerliga och ”juridiska rättigheter” så att de kan leva i fred och ro ”och praktisera sin tro som de vill”, tillsammans med friheten att bibehålla sina distinkta kulturella skillnader. De har möjlighet att uppnå uppsatta positioner i samhället. Apartheid finns inte i den judiska staten.

Israel gör det här i en region ”där de flesta av deras grannar” vill se det utplånat, och ofta försöker se till att det sker.

De flesta israeliska minoriteter vet att i Mellanösterna ”är Israel den enda oasen av säkerhet som låter dem åtnjuta frihet och demokratiska rättigheter”. Den israeliska gruppen av muslimska araber, kristna och andra ser ”sina bröders tragiska öde i Syrien, Irak, Libanon och andra arabiska länder. Muslimer som dödar muslimer; fanatiska muslimska grupper som dödar kristna… [De] fruktar att den förödelsen” kommer att invadera Israel. Det är en anledning till att antalet kristna och muslimska araber som väljer att ”tjänstgöra i IDF ökar”.

I en offentlig julhälsning till Israels kristna år 2012 sade Bibi, ”I en tid då kristna är under belägring i [Mellanöstern]… är jag stolt över att kristna i Israel är fria att utöva sin tro, och att det finns en levande kristen gemenskap i Israel”. ("Israel's Christian Minority", S. Khalloul, Gatestone Institute , 20 mars 2016)

Den mest skrämmande formen av Guds domar

I Romarbrevet 1:24-32 säger Paulus att ett sätt som Gud dömer är genom att Han överger och befriar människorna till att göra det som finns i deras ondskefulla hjärtan (1 Mos. 6:5; Jer. 17:9). Det resulterar i ett öppet uppror mot Hans Ord och Hans karaktär (Ps. 2:1-3).

Puritanerna trodde att Guds nåd ”bakom kulisserna” hindrade det värsta i människorna. Den nåden verkar idag vara en bristvara. Det verkar som att vi har trätt in i de ”barbariska dagarna” som måste komma innan Messiah återvänder (2 Tim. 3:1). Så, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. (Ef. 6:10).

Chuck & Karen Cohen