En profetisk flykt

Följande utspelade sig under tidigt 1990-tal, strax efter det Första Kuwaitkriget.

Efter att ha flyttat till vår fjärde lägenhet i Jerusalem inom loppet av mindre än fyra år efter att ha gjort aliyah (ägaren till vår tredje lägenhet hade dödats av en bilbomb i Turkiet), gav oss Herren klartecken att få resa tillbaka till USA för att träffa våra familjer och för att dela Hans Ord i några församlingar.

Vi förberedde oss helhjärtat och med stor glädje inför resan, i synnerhet våra två söner, Michael, som mindes USA, och Jed som inte mindes. Till slut kom dagen.

Mycket tidigt på fredag ”morgon”, kring klockan 01.30, när vi packade in oss i taxin som hade anlänt för att ta oss till flygplatsen, kom vår granne T.W., som är en god vän och troende icke-jude, ut, och berättade att han skulle be för oss. Det visste vi att han skulle.

Vi kom fram till flygplatsen, och medan trafikassistenten checkade in oss, tittade hon på mig och sa: ”Min herre, vet ni att er sons amerikanska pass har passerat sista giltighetsdag?”

Det hade jag ingen aning om. Vuxnas pass är giltiga i tio år, men för barn under en viss ålder gäller passen bara i fem år, och jag hade aldrig brytt mig om att kontrollera – och vår resebyråagent hade inte nämnt något om det.

Jag sa till Yeshua: ”Du kunde ju ha gjort mig uppmärksam på detta, Herre!” Men det hade Han inte gjort. Han ville att vi skulle uppleva det här situationen. Jag bekänner att just då var jag mycket upprörd och irriterad på Honom.

Även om kvinnan vid incheckningsdisken gjorde allt hon kunde för att hjälpa oss, så slutade det med att vi blev avvisade. Jed tittade på mig med tårar i ögonen och sa: ”Abba, kommer de inte att låta oss flyga?”

Vi var alla i chock och personligen upplevde jag en intensiv känslostorm – mer än jag borde, med överväldigande känslor av hjälplöshet, hopplöshet och tanken på att vi skulle vara fångade här för alltid. Men Han tillät detta – inklusive mina rasande känslor – för sina syften.

Vi fick ta en taxi tillbaka till Jerusalem, och anlände precis innan gryningen. I normala fall var Jerusalem exakt den plats där jag ville leva, men den här natten ville jag vara ombord på ett flygplan på väg bort från Sion.

Som den andlige man jag är, gjorde jag det som många andliga människor gör när de går igenom en kris: jag gick och lade mig och hoppades att jag skulle vakna upp och inse att allt bara var en otrevlig dröm.

Senare på morgonen vaknade jag och mardrömmen fanns kvar. Jag hade ingen aning om vad jag skulle göra, inte ens var jag skulle börja, eller vem jag skulle kontakta. Jag var fortfarande i chock. Vad värre var, det var fredag morgon. Sabbaten var på väg och vid lunchtid skulle de flesta kontor i Jerusalem vara stängde.

USA:s ambassad låg på den tiden i Tel Aviv, men konsulatet låg ganska nära vår bostad. När jag lämnade huset för att försöka ta reda på om konsulatet skulle kunna hjälpa mig – vem kommer körande fram till mig? T.W. Han var chockad över att se mig och frågade vad som hänt. När jag berättat, sa han: ”Var inte orolig, Chuck. Jag vet exakt vad du ska göra. Hämta din familj, era biljetter, ditt checkhäfte och era pass och följ med mig.” På nolltid var vi alla ute och hade allt med oss som vi behövde.

Vi for kors och tvärs genom staden, och vid lunchtid hade vi nya pass till pojkarna, nya biljetter för att resa kommande söndag, och T.W:s fru sa att hon hade funderat på vem hon skulle bjuda in på Sabbatsmåltid! Dessutom gav de oss den summa pengar som det kostat att ta taxi tillbaka från flygplatsen!

Den enda sak vi inte hade, var ett svar på varför Gud hade låtit detta ske. Men vi hade levt med Herren tillräckligt länge för att veta, att vad Han gör eller inte gör med oss är Hans angelägenhet, och om Han vill att vi ska veta varför, så kommer Han att visa oss.

Söndag morgon: Efter en halv-avkopplad Sabbat var vi redo att försöka igen. Och vi måste verkligen lämna lägenheten, eftersom någon skulle bo i den medan vi var i USA, och denne skulle anlända senare samma eftermiddag. Medan vi väntade på vår skjuts till flygplatsen, knackade det på dörren. Det var T.W. Han sa att han hade bett för oss på bussen, och att Herren hade gett honom ett ord att dela med oss.

T.W. började be: ”Herre, låt Chuck och Karen få vara profetiska röster för Församlingen i USA.” Omedelbart uppenbarade Gud för mig orsaken till att Han låtit oss gå igenom den här processen. Detta är vad Han visade mig:

En tid kommer när judarna verkligen vill återvända till Israel från sina hem i exil, men de kommer att hindras. Det kommer att ske plötsligt och i sista sekunden. Detta är skälet till att jag förlorade kontrollen över mina känslor när vi blev avvisade – hjälplös, hopplös, fångad och utan att veta vad jag skulle göra.

Men det finns hopp för Guds folk också i den situationen. Det kommer att vara deras icke-judiska vänner och grannar i Messias Kropp, som förstår hur viktigt det är att det judiska folket återvänder hem. Allt handlar om Hans kommande rike och att Hans vilja ska ske på jorden som i Himlen. Hans tjänare kommer att stå upp och agera!

Det kommer att finnas icke-judiska troende som kommer att göra som T.W. gjorde. De kommer att lägga sina egna planer åt sidan för att hjälpa judarna med vad de än behöver – kunskap, pengar, transport, till och med mat, och naturligtvis bön – mycket, mycket bön. Enligt Bibeln är det de kristnas plikt att hjälpa det folk från vilket deras Frälsare kommer.

Var jag än har berättat den här historien, har ett ljus tänts för några av de troende. Till exempel har några berättat att de förstått varför Gud har lett dem att köpa en åker mitt ute i ingenstans, eller bygga ett dolt hus någonstans, eller engagera sig i någon annan förberedelse.

Det som jag minns bäst hände under den där första resan till USA. Efter att ha berättat om detta i en församling i Florida, kom en svart broder fram till mig och sa begeistrat: ”Nu vet jag varför Gud har fått mig att skaffa en helikopterpilotlicens! Jag kommer att kunna flyga till platser som är svåra att nå, och därifrån flyga judar till tryggheten!”

Jag sa: ”Det är fantastiskt, broder! Vad heter du?”

”Mohammed!”

Ja, Herre! Mohammed kommer att flyga helikopter och rädda Ditt folk när den tiden kommer. Halleluja!

Är detta vad vi ser i världen idag, när många gränser plötsligt stängts och flygtrafiken nästan upphört, när antalet judar som vill komma hem ökar dramatiskt, men då de flesta inte kan göra det på grund av coronavirusrestriktionerna? Är detta den tid Han varnat oss för? Om inte, så är det ett tydligt exempel på att en sådan tid kan komma plötsligt, och att miljoner judar kan upptäcka att de är fast i exil – med upplopp, instabilitet och kaos som leder till snabbt ökande antisemitism.

Vad än Gud kanske säger till Dig genom den här historien, är mellan dig och Honom. Men var snäll och var öppen för att höra din Herdes röst.

En sista sak: Det enda jag hörde T.W säga, är det jag skrev ovan. Men medan Gud uppenbarade för mig det Han gjorde, hörde Karen det T.W. sa därefter: ”Och säg åt dem att tiden är kort.”

Så säger Herren Gud: Se, jag ska lyfta min hand till folken, resa mitt baner för hednafolken. Då ska de komma med dina söner i sin famn och bära dina döttrar på sina axlar.Jesaja 49:22

Chuck & Karen Cohen

Ps. Om det du har läst har gjort att du upplever att du vill engagera dig i denna Guds sista tidens-rörelse, så är vi inte rätt plats att gå till. Både Intercessors for Israel och Watchmen from Jerusalem har kallelsen att be, undervisa och vaka.

Nedan listar vi länkar till och korta ofullständiga beskrivningar av organisationer som är engagerade i att hjälpa det judiska folket att komma hem, eller när de väl är här, att hjälpa dem att komma tillrätta och stanna kvar. Det finns andra utmärkta organisationer också, men dessa är vi bekanta med. Studera deras hemsidor för att se hur du kan hjälpa till.

Nefesh b'Nefesh är en judisk organisation som har varit mycket framgångsrik i att hjälpa judar från Väst att komma hem och integreras. Om du skulle vilja stödja en judisk organisation, så kan vi rekommendera denna.

Ebenezer Emergency Fund Operation Exodus startade sitt arbete vid Bönekonferensen i Jerusalem och under Kuwaitkriget 1991. Denna kristna organisation har hjälpt nästan 200 000 judar att återvända och hjälper också till med etablering i landet.

Den Internationella Kristna Ambassaden i Jerusalem har ett stort arbete med att hjälpa judar till Israel. De hjälper också många av immigranterna när det dyker upp olika behov.

Bridges for Peace och Christian Friends of Israel arbetar också med nya immigranter och förser dem med olika nödvändiga saker för att de ska kunna etablera sig i Israel. Denna del av arbetet med aliyah – att hjälpa nya immigranter att kunna stanna kvar och ha få ett drägligt liv – är väldigt viktigt.